Ersättningssystemet för primärvården i Västra Götalandsregionen

Sammanfattning: Bakgrund och Problem: Genom tiderna har man valt att finansiera primärvården på olika sätt. Två exempel är anslagsfinansiering och prestationsfinansiering. I dagsläget använder man främst den prestationsfinansierade ersättningen inom Västra Götalandsregionen. Den finansiella situationen för hälso- och sjukvården präglas fortfarande av ekonomiska kriser och nedläggning av vårdcentraler diskuteras för tillfället intensivt i Göteborg. Utifrån ovanstående resonemang skapades intresset att empiriskt studera primärvårdens ersättningssystem och dess uppbyggnad inom primärvården i Västra Götalandsregionen och med det som grund försöka finna lämpliga prestationsmått. I samband med det vill vi även undersöka hur ersättningssystemet uppfattas av anställda och politiker inom organisationen och se om ersättningssystemets utformning har någon påverkan på effektiviteten och produktiviteten inom hälso- och sjukvården. Syfte: Syftet med vår uppsats är att undersöka hur betalning för utförda tjänster inom Västra Götalandsregionen sker och se hur de anställda och politiker inom regionen ser på systemet. Med utgångspunkt från de teoretiska och empiriska kunskaperna om ersättningssystemets utformning, kommer vi att titta efter effekter på effektiviteten och produktiviteten samt ta fram förslag på lämpliga prestationsmått. Avgränsningar: Vi kommer endast att koncentrera oss på den del av ersättningssystemet, som handlar om ”betalningsflöden”. Det innebär att vi till exempel inte kommer att ta med diverse befordringsmöjligheter och liknande. Vidare så kommer vi endast att fokusera på ersättningssystemet för delområdet vårdcentraler inom primärvården för Västra Götalandsregionen. Metod: En kvalitativ studie har genomförts inom hela Västra Götalandsregionen, genom huvudsakligen personliga intervjuer samt en del telefonintervjuer med 15 respondenter med olika akademiska bakgrund. Resultat & Slutsats: Vår studie har visat att hela ersättningssystemet inom regionen är komplext och de olika ersättningsformerna grundar sig på en hel del olika faktorer. Uppfattningen hos politiker och anställda varierar. För en del har ersättningssystemet fungerat bra och inom andra områden i regionen har man upplevt att det inte alls har fungerat. Om systemet har haft någon större påverkan på produktiviteten och effektiviteten, råder det delade uppfattningar om. En del menar att man har fått en bättre styrning mot högre produktivitet medan andra menar att systemet inte alls haft någon påverkan. Utifrån vår studie och teori har vi kommit fram till att lämpliga prestationsmått bör fastställas utifrån de olika perspketiven kunder, ledtid och personal. Förslag till fortsatt forskning: En intressant studie skulle vara att följa det nya ersättningssystemet inom Västra Götalandsregionen och se vilken riktning det tar i framtiden.