Språkstörning utifrån ett genusperspektiv : En litteraturstudie

Sammanfattning: Sammanfattning Syftet med denna litteraturöversikt av forskningsbaserade texter om den neuropsykiatriska diagnosen språkstörning utifrån ett genusperspektiv har varit att synliggöra skillnader men också gemensamma mönster hos pojkar och flickor. Då andra diagnoser är mer beforskade kring genus har jag använt dessa som utgångspunkt. Jag har utgått från en humanistisk människosyn, vilken förespråkar alla människors lika värde och rätt till likvärdigt bemötande och deltagande. I denna forskningsöversikt omfattas skolans praktik. Jag utgår från ett tvärvetenskapligt samt specialpedagogiskt perspektiv. Genus och kön utgör en sorteringsgrund inom exempelvis biologiska, sociala, politiska och kulturella sammanhang och utifrån olika kontexter har vi olika förväntningar på dess olika roller. Att identifiera sig med ett kön eller genus innebär också förväntningar man har på sig själv och individer tenderar att anpassa sig mer eller mindre till vedertagna system och maktordningar. Utifrån mina frågeställningar har jag fått en överblick utifrån min utvalda forskningslitteratur, vilken jag har valt att sammanställa och redovisa utifrån teman. Mina utvalda teman är genus, diagnostisering, komorbiditet, pragmatik och sårbarhet. Resultat visar att språkstörning är 2-3 gånger vanligare hos pojken och den typiske pojken med språkstörning är tydligt beskriven. Den typiska flickan är dock inte med. Detta gäller generellt vad gäller hela sammanställningen; pojkar har större utrymme i skolans praktik och genom att de tar mer plats genom att synas och höras får de också flest åtgärder och utreds oftare. Det har visat sig att flickor med språkstörning kan dölja sig bakom blyghet och där ligger en del av orsaken till flickors missade diagnoser. Det visar sig också att flickor överkompenserar mer i skolans praktik och visar mer av sina svårigheter i hemmet. Sårbarheten för fickor och pojkar med språkstörning ser olika ut. Flickor riskerar sexuella övergrepp, ätstörningar och social isolering medan pojkar inte finns med som variabel vad gäller sexuella övergrepp. Olikheter kring flickor och pojkar kan bero på sociala och kulturella normer men också att man i samhället har olika förväntningar på vad det innebär att vara pojke respektive flicka. Denna litteraturstudie har gett mig fördjupade kunskaper som kommer att påverka mitt förhållningssätt till genusfrågan i skolan och vara mer observant och sträva mot att finna verktyg som kan skapa likvärdigt deltagande i skolans kontext.