"...man vet att barnen har det jävligt" : En studie om socialsekreterares upplevelser av gråzonen mellan frivillighet och tvång utifrån 2§ LVU

Sammanfattning: Syftet med denna studie är att undersöka om, och i sådana fall hur, socialsekreterare upplever gråzonen mellan frivilliga insatser och tvångsinsatser med stöd av 2§ lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU), samt hur socialsekreterare resonerar kring ett utvidgat mellantvång och dess betydelse för socialsekreterarens handlingsutrymme. Då forskningsfrågan berör och eftersträvar förståelse för upplevelser och resonemang har hermeneutik använts som vetenskapsteoretisk ansats. Tio socialsekreterare med erfarenhet av barnavårdsutredningar intervjuades där fokus för intervjuerna var två vinjetter. I uppsatsen används Lipsky´s (2010) teori om gräsrotsbyråkrater och handlingsutrymme, och materialet har kodats och analyserats med hjälp av tematisk analys. Studiens resultat visar att socialsekreterare upplever gråzonen mellan frivilliga insatser och tvångsinsatser som ofta återkommande och svårnavigerad. För socialsekreterarna innebär gråzonen att de inte kan ge barnet eller familjen stöd, då samtycke inte finns och inte heller grunder för tvångsvård. Detta innebär att ärenden måste avslutas utan insats, trots hög oro. Resultatet visar även att det råder delade meningar kring ett utvidgat mellantvång. Detta utifrån att det mellantvång som finns för 3§ LVU inte används i stor utsträckning. Resultatet belyser även att ett utvidgat mellantvång kan ha en betydelse för handlingsutrymmet. Detta dels utifrån att socialsekreteraren får ökade möjligheter att bevilja insatser trots att samtycke ej finns, men det kan även verka begränsande i och med att alliansen mellan socialsekreterare och klient riskeras.