Arbete med psykisk ohälsa inom elitidrott för elittränare : En intervjustudie med svenska elittränare

Detta är en Kandidat-uppsats från Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH/Institutionen för fysiologi, nutrition och biomekanik

Sammanfattning: Syfte  Syftet med studien var att undersöka hur svenska elittränare ser på sin roll och sitt arbete när det kommer till elitidrottares psykiska ohälsa. Studien har utgått från följande frågeställningar: (1) På vilket sätt arbetar elittränare med att förebygga och upptäcka psykisk ohälsa hos elitidrottare? (2) Hur arbetar elittränare med elitidrottare som har drabbats av psykisk ohälsa? (3) Hur ser elittränare på sitt ansvar kring psykisk ohälsa hos elitidrottare? Metod En kvalitativ forskningsmetod i form av semistrukturerade intervjuer utfördes med fem elitidrottstränare. En semistrukturerad intervjuguide konstruerades och användes vid intervjuerna. Intervjuerna spelades in, transkriberades och resultaten analyserades genom en tematisk analysmetod.  Resultat Studien visar att elittränarna ser sin tränarroll som viktig när det kommer till elitidrottares psykiska ohälsa. Resultat som förekom var att elittränare arbetar för att förebygga uppkomsten av psykisk ohälsa genom att kommunicera om psykisk ohälsa, försöka bidra positivt till idrottares välmående samt upptäcka tecken och symptom på psykisk ohälsa. Deras ansvar handlade främst om att upptäcka psykisk ohälsa men även att bidra på ett stödjande sätt till elitidrottare som har drabbats. Slutligen framkom det att kontakten med andra professioner var betydelsefull. Slutsats Utifrån resultaten konstaterades att elittränare i förebyggande syfte arbetar för att ha en regelbunden kommunikation mellan sig och idrottare. De försöker bygga goda relationer, skapa ett förtroende samt uppmuntrar till att samtala om idrottarens välmående. Elittränare är även uppmärksamma på symptom genom att söka efter förändringar i beteenden hos idrottare genom kroppsspråk. De har utvecklingssamtal med idrottare samt försöker bidra med stöd till drabbade idrottare genom att uppmuntra till att ta hjälp och vägleda till annan profession. Det främsta ansvaret verkar handla om det förebyggande arbetet, sökandet efter symptom och stödjande arbete. Mer utbildning konstaterades kunna bidra till utveckling av elittränares arbete med elitidrottares psykiska ohälsa.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)