Sociala mediers nyttopåverkan

Sammanfattning: Innevarande studie syftar till att utreda nationalekonomisk nyttoforskning med anknytning till sociala medier. Sociala medier ger upphov till en mängd intressant forskning. Lin & Lu (2011) visar att individer som använder sociala medier känner uppskattning och glädje vid interaktioner på sociala medier. Det är roligt och förnöjsamt att vara medlem i ett socialt digitalt nätverk när bekanta bidrar till en positiv stämning. Ellison & Steinfield (2007) visar hur Facebookanvändare har större socialt kapital än icke-användarna – de har kontakt med fler människor. Användandet av sociala medier verkar bidra till att individer bibehåller kontakt med människor de annars hade tappat kontakten med. Fördelen med ökat socialt kapital kan förklaras med att man får tillgång till mer information. Ökat inflöde av information visar Granovetter (2005) är relevant för individens beslutförfattande, personer med mer socialt kapital tar bättre beslut – de ångrar inte besluten i efterhand. Användandet av sociala medier bidrar till nyttofulla saker men som med mycket annat när saker går till överdrift har dem en tendens till att börja påverka en individ negativt. Fischer (1999) visar hur människor gärna nyttomaximerar under restriktionen av den tid varje dygn erbjuder. Det är alltså ett bra val att göra saker vi tycker är roligt då får vi större nytta i livet. Men i samklang med att individer gärna njuter av fritid där vi exempelvis spenderar tid på sociala medier så kan ett fysiskt beroende utveckla sig. Olds & Milner (1954) förklarar hur hjärnan bildar receptorer för lyckohormonet dopamin som vi får ta del utav vid positiva interaktioner på sociala medier. Detta lägger grund för att individen misslyckas med att nyttomaximera och istället spenderar allt för stor del av sitt dygn på sociala medier. Effekterna av det visar Hinsch & Sheldon (2013) - människor som själva uppfattar att de använder för sociala medier för mycket blir mer välmående när de drar ner på användandet. Dessa personer har också lättare för att dra ner på timmarna spenderade framför skärmen. Vittnandes om att det finns en viss nivå av användande som verkar leda till bra saker. Ellison & Steinfield ser exempelvis ingen skillnad på antal kontakter man har band till även om man spenderar 2-4h/dag framför Facebook jämfört med 0-2h. Livet för de flesta har många olika element som alla bidrar med viss nytta – positiv eller negativ. Att arbeta mot mål är bra för den personliga nyttan i livet säger Klug & Maier (2015). Att prokrastinera och välja fritid när man istället bör arbeta emot att slutföra mål är inte nyttofullt menar Fischer (1999). Sammantaget har användandet av sociala medier många bra effekter för individen – med premissen att samma individ kan begränsa sitt användande till en nivå som inte medför att för lite tid disponeras till att arbeta med övergripande mål i livet.