SJUKSKÖTERSKANS ERFARENHETER AV TRANSKULTURELL OMVÅRDNAD En litteraturöversikt

Sammanfattning: Bakgrund: I takt med en ökad migration växer mångkulturella samhällen fram, där synen på hälsa och ohälsa har stor variation. ”Theory of Culture Care” är en teori framtagen av Madeleine Leininger, på 1970-talet, som ansåg att ett annat perspektiv på omvårdnad krävdes relaterat till patienternas kultur. Leininger tog även fram modellen ”Soluppgångsmodellen”, vilken är tänkt att guida sjuksköterskor vid mötet med en patient med annan kulturell bakgrund. Målet med transkulturell omvårdnad är en kulturkongruent omvårdnad, vilken anpassas efter patientens kulturella värderingar. Förutsättningen för detta är att sjuksköterskor besitter en kulturell kompetens, med andra ord en medvetenhet om sin egen och andra kulturer. Syfte: Att utforska sjuksköterskors erfarenheter av transkulturell omvårdnad, världen över. Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt baserad på tolv kvalitativa originalartiklar från databaserna CINAHL, PubMed och PsycINFO. Resultat: Efter analys av samtliga artiklar framkom språkbarriärer, kulturella utmaningar och sjuksköterskans lösningsorientering och förmåga att nå fram, som tre huvudteman. Utöver detta identifierades även totalt åtta subordinerade teman. Slutsats: Denna litteraturöversikt har identifierat att mötet med patienter med annan kulturell bakgrund ses som utmanande av sjuksköterskor. Sjuksköterskor erfar att det råder brist på kvalificerade tolkar vid språkbarriärer och att tidsbrist påverkar omvårdnaden negativt. De känner sig oförberedda och efterlyser mer utbildning inom transkulturell omvårdnad för att bli mer kulturellt kompetenta. Mer forskning krävs för att möjliggöra en god transkulturell omvårdnad.