Modersmålsundervisning: vision och verklighet. En studie av sju lärare i persiska och bosniska i två västsvenska kommuner

Sammanfattning: Frågeställningar:1. Hur ser modersmålslärarnas arbetsvillkor ut och på vilket sätt skapar de språkliga miljöer som gynnar barnens lärande?. På vilket sätt förankrar modersmålslärarna läroplanen i sitt arbete?3. Vilka dilemman och hinder finns det för att uppnå målen?4. Vilken betydelse har modersmålsundervisningen för identitetsskapandet?Metod: Vår undersökning bygger på kvalitativa metoder i form av intervjuer och observationer.Resultat: Vår undersökning visar att modersmålslärarnas arbetsvillkor inte har förändrats jämfört med tidigareundersökningar dvs. de ambulerar mellan olika skolor vilket kortar deras planeringstid och ger försämradundervisningskvalitet, enligt modersmålslärarna själva. Modersmålslärarna individanpassar undervisningen i ochmed att det finns olika åldrar och kunskapsnivåer i elevgrupperna. Lärarna tycker att föräldrars samverkan ochhemmiljön spelar stor roll i elevernas modersmålsutveckling. Det påvisades bättre resultat hos elever som hadefamiljer som brydde sig om barnets modersmålsutveckling. När det gäller gymnasiet skiljer sig elevernasattityder och intresse för modersmålsundervisning från grundskoleelevernas. Lärarna betonar ofta att det finns ettdirekt samband mellan elevernas modersmålsinlärning och identitetsskapande. Eleverna är medvetna om att dehar nytta av sin flerspråkighet i sina kommande yrkesroller.Betydelse för läraryrket: Modersmålsundervisning har stor betydelse för barnens språk- ochkunskapsutveckling. Den påverkar även elevernas identitetsskapande och deras framtidsutsikter. Samarbetetmellan modersmålslärarna och övriga lärare borde utökas så att attityden till modersmålsundervisningen kanändras. Modersmålslärarnas kompetens och erfarenheter borde bättre tas till vara.