Djuromvårdnad vid trombocytopeni hos hund

Sammanfattning: Trombocytopeni är ett sjukdomstillstånd som orsakar koagulationsrubbningar vilket kan leda till allvarliga och ibland livshotande konsekvenser. Dödligheten hos hundar med trombocytopeni varierar mellan olika studier och prognosen kan påverkas av bakomliggande orsak och svar på vald behandling. Vid allvarlig trombocytopeni finns speciella omvårdnadsåtgärder som kan minska risken för uppkomst av nya blödningar hos patienten. Kunskap om sjukdomen är viktig för djursjukskötaren för att kunna notera viktiga kliniska sjukdomstecken och kunna ge anpassad omvårdnad till hundar med trombocytopeni. Djursjukskötarens kunskap kan också bidra till utbildningen av djurägaren angående sjukdomstillståndet och fortsatt behandling i hemmet. Syftet med detta kandidatarbete inom djuromvårdnad var att genom en litteraturgenomgång och en intervjustudie undersöka olika omvårdnadsåtgärder och behandlingar vid vård av hundar med trombocytopeni. Under litteraturgenomgången inhämtades information från human- och veterinärmedicinsk litteratur. Litteratur om omvårdnad som berörde hundar med trombocytopeni fanns enbart i liten mängd. Däremot fanns en studie om blödningsutvärderingsverktyg på hund som visade lovande resultat för framtida användning vid monitorering och utvärdering av behandling av hundar med trombocytopeni. Fler studier behövs dock för validering av blödningsutvärderingsverktyget. Vid intervjustudien utfördes intervjuer med tre olika legitimerade djursjukskötare som arbetade på tre olika svenska djursjukhus. Intervjurespondenternas svar visade på olika grad av anpassad omvårdnad för hundar med trombocytopeni. De omvårdnadsaspekter som beskrevs under intervjuerna stämde dock till stor del överens med litteraturen. Exempelvis var noggrann monitorering av patienten och undvikandet av injektioner och venpunktion omvårdnadsåtgärder som togs upp både i litteraturen och intervjustudien. Gällande eftervård uppgavs det under intervjuerna att bland annat information om biverkningar av behandling och eventuella restriktioner förmedlades till djurägarna vid hemgång. Sammanfattningsvis bör omvårdnaden av hundar med trombocytopeni anpassas efter sjukdomstillståndets allvarlighetsgrad vilket kräver adekvat kunskap hos djursjukskötaren. Specifika rutiner för omvårdnaden av dessa patienter och en ökad förståelse för sjukdomen skulle kunna bidra till en förbättrad patientsäkerhet. För att få fram specifika riktlinjer för omvårdnaden av hundar med trombocytopeni krävs studier som undersöker den eventuella effekten omvårdnaden har för tillfrisknande och prognos hos patienten.