Självkörande fordon - problematiken kring förare och straffansvar

Sammanfattning: Denna uppsats behandlar problemet kring självkörande fordon och ansvarsfrågan som än så länge inte har behandlats av lagstiftaren eller svensk domstol. Uppsatsens frågeställning är om någon annan än bilens AI kan anses vara förare och om den personen kommer vara straffrättsligt ansvarig vid en trafikolycka. Främst används straffrättsliga teorier från Nils Jareborg men även lagförarbeten, rättsfall och andra juridiska källor som är av relevans. Den juridik som kommer appliceras på uppsatsens hypotetiska scenario gås huvudsakligen igenom i kapitel 2, det självkörande fordonet i kapitel 3 och uppsatsens hypotetiska scenario i kapitel 4. I kapitel 5 avslutas uppsatsen med en analys och diskussion kring gällande rätt och min syn på hur framtidens rätt bör se ut. För att så tydligt som möjligt gå igenom och beskriva problemställningen används ett hypotetiskt exempel där en person färdas i ett självkörande fordon som orsakar en olycka med dödlig utgång. Uppsatsen kommer slutligen fram till att med gällande rätt kommer en fysisk person att räknas som förare och bli straffrättsligt ansvarig på grund av underlåtenhet att förhindra olyckan. Även en garantställning uppkommen genom aktivering av de självkörande funktionerna bör medföra straffansvar. Både genomgången av gärningsculpa och personlig culpa visar på att ett straffrättsligt ansvar kan utkrävas av en fysisk person trots att det är bilens AI som kontrollerar fordonet vid olyckstillfället. I analysen diskuteras gällande rätts framtidssäkerhet då den kan hämma den teknologiska utvecklingen inom detta område. Juridiken behöver utvecklas för att anpassa sig till framtiden snarast och detta kan ske genom att tillåta självkörande bilar för privatpersoner, förhöjda culpatrösklar samt i vissa fall undanta culpa för självkörande fordon.