Innehåll av lättlösliga kolhydrater i konserverat vallfoder och betesgräs för häst

Detta är en Kandidat-uppsats från SLU/Dept. of Animal Nutrition and Management

Sammanfattning: Hästens foderstat ska helst bestå till stor del av grovfoder i form av be-tesgräs eller konserverat vallfoder på grund av digestionskanalens utse-ende. Idag finns det ett flertal upptäckta hälsostörningar som är utfodrings-relaterade, till exempel insulinresistens, som kan utlösa fång vid för högt innehåll av socker, vilket bidrar till att det är viktigt med kunskap om socker-innehåll i fodret för sådana hästar. Innehållet av lättlösliga kolhydrater (water soluble carbohydrates, WSC) varierar på grund av många olika fak-torer. I betesgräs är det främst gräsart, det botaniska utvecklingsstadiet och klimat som styr koncentrationen av WSC jämfört med konserverat vallfoder där det främst är skördetidpunkt och konserveringsmetod som påverkar WSC-koncentrationen. Denna litteraturstudie sammanfattar olika studier som undersökt hur de olika faktorerna påverkar koncentrationen av WSC. Studiernas resultat visade att dygnsvariationer förekom i betesgräset. Kon-centrationen av WSC i betesgräs påverkades av temperatur, mängd solljus och nederbörd. I konserverat vallfoder hade blötläggning, förtorkning och användning av bakteriella inokulanter en reducerande effekt på WSC. I inplastat foder sker det en fermentation med hjälp av mjölksyrabakterier som utnyttjar glukos som näring vilket bidrar till en reduktion av WSC. I hö är det framförallt skördetidpunkt som styr WSC-koncentrationen. Det går att påverka innehållet av socker till en viss del i konserverat vallfoder genom att välja konserveringsmetoder som har en reducerande effekt på WSC-koncentrationen, medan innehållet av WSC i betesgräs påverkas till stor del av klimatet som inte går att styra.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)