Sprintträning med tung belastning : En interventionsstudie på sprint- och hoppförmåga för fotbollsspelare på ungdomsnivå

Detta är en Kandidat-uppsats från Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH/Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap; Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH/Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap

Sammanfattning: Syfte och frågeställningar Denna studie har för avsikt att undersöka effekterna av ett sprintträningsprogram på 16 åriga fotbollsspelare. Frågeställningen är: Kommer ett träningsprogram i form av sprinter med tungt motstånd ge effekt på en 16 årig fotbollsspelares sprint- samt hoppförmåga? Metod 21 stycken manliga fotbollsspelare från en breddverksamhet på ungdomsnivå deltog. Studiedeltagarna delades slumpmässigt in i två lika stora grupper, där ena gruppen tilldelades och bli kontrollgrupp (KG) och den andra träningsgrupp (TG) som skulle utföra träningsprogrammet. Studien pågick under 8 veckor där vecka 1 och vecka 8 avsattes till för- och eftertester. Testerna som utfördes var 30-meter sprint, ”counter movement jump” (CMJ), ”squat jump” (SJ) samt ”standing long jump” (SLJ). TG utförde ett träningsprogram beståendes av resisted sprint trianing (RST) med väldigt tung belastning två gånger i veckan. Träningarna utfördes under ordinarie träningstid och pågick under en period på sex veckor vilket motsvarar 12 träningstillfällen totalt. KG deltog i den vanliga fotbollsträningen under samma period. Resultat Träningsprogrammet gav TG en signifikativ effekt på alla sprintintervaller förutom 0-20 meter (0-5m: p = 0,005; 0-10m: p = 0,009; 0-15m: p = 0,005; 0-20m: p = 0,074; 0-30m: p = 0,017). KG fick ingen signifikant effekt förutom på intervallen 0-5 meter då de försämrades signifikant (p = 0,024). På hopptesterna fick TG en signifikant förbättring på samtliga tester (SLJ: p = 0,032; SJ: p = 0,009; CMJ: p = 0,005). KG visades inte få någon signifikativ effekt på någon av de tre testerna. Slutsats Denna studie har visat att ett träningsprogram beståendes utav RST med väldigt tung belastning har en positiv effekt på både sprintförmågan och hoppförmågan hos fotbollsspelare på ungdomsnivå. Den kan däremot inte redogöra för hur träningsprogrammet bör utformas för att få en optimal effekt då mer forskning krävs kring ämnet.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)