Skolfrånvarons närvaro i pedagogiskt arbete en intervjustudie med speciallärare, specialpedagog och mentor utifrån en specialpedagogisk analysmodell

Sammanfattning: Syfte: Det övergripande syftet är att undersöka och jämföra hur skolor arbetar med att förhindra att skolfrånvaro uppstår. Vidare fokuseras hur skolfrånvaron upptäcks och om professionerna speciallärare, specialpedagog och mentor arbetar olika kring elevers skolfrånvaro. Studiens syfte är även att ta reda på om skolfrånvaro kan ha samband med elevers språkliga förmåga samt hur detta beskrivs av de olika professionerna. Teori: Denna studie utgår från verksamhetsteorin (Engeström, 1999), kopplat till det specialpedagogiska perspektivet KoRP (Ahlberg, 2013) vilka båda har sina rötter i det sociokulturella perspektivet. KoRP står för det kommunikativa relationsinriktade perspektivet, och centrala begrepp är kommunikation, lärande och delaktighet (Ahlberg, 2013). Inom verksamhetsteorin ses människans förutsättningar att förändras som det centrala och anses befinna sig i ett system, där allt inom en verksamhet påverkas och påverkar varandra (Engeström, 1999). Metod: Studiens empiriska material grundar sig på en kvalitativ ansats bestående av semistrukturerade gruppintervjuer på sex skolor, med17 yrkesverksamma pedagoger i grundskolans senare år, som har erfarenhet av att arbeta med elever som har eller har haft skolfrånvaro. Varje intervjugrupp består av en speciallärare, en specialpedagog och en pedagog, som har mentorskap i tjänsten. Analysenheter är både verksamheterna och professionerna som i studien belyses enskilt och komparativt. Resultat: Det som är mest framträdande är pedagogernas tal om kommunikationens betydelse. Den utgör grunden för alla insatser, vilka ska medföra att skolfrånvaro inte ska uppstå. Det framgår att det finns hinder i frånvarosystemen som används för att registrera skolfrånvaro och procentsatsen för anmälan till elevhälsoteam (EHT) kan anses vara hög. När det gäller ansvarsfördelningen förefaller denna se ut på olika sätt på skolorna. Mentorns roll verkar central för att undvika skolfrånvaro. I och med att mentorns ansvar ofta reduceras när EHT blir inkopplat, försämras kontakten mellan mentorn och elev och skolfrånvaron kan öka. En annan aktör som lyfts fram och betraktas vara ett möjligt verktyg för att förhindra skolfrånvaro är skolvärdarna. Vårt resultat visar att pedagoger är osäkra på om elevers språkliga förmåga påverkar skolfrånvaro. Utifrån intervjugruppernas samtal framkommer det att skolfrånvaron kan vara en följd av skolsvårigheter, men att det även kan vara skolsvårigheterna som leder till elevers skolfrånvaro. Däremot ser pedagogerna sig själva som verktyg, genom att kunna använda ett gemensamt yrkesspråk, vilket kan medföra att skolfrånvaro inte uppstår.