Brott mot mänskligheten – När rinner bägaren över?

Sammanfattning: Följande uppsats har som mål att svara på frågan om när en risk för att brott mot mänskligheten begås anses allvarlig nog att aktivera principen om R2P. Den börjar med en kortare genomgång av principen. Efteråt går texten vidare till att förklara brott mot mänskligheten och de olika indikatorerna på att ett sådant brott begås. Sagda görs dels genom att analysera praxis från ICTY, dels genom att undersöka ett dokument från OSAPG. Då två listor med specifika indikatorer för brott mot mänskligheten skapats går uppsatsen vidare med att utföra en kortare fallstudie av interventionerna i Kenya, Libyen och Syrien. Först ges en sammanfattning om vad som hände innan interventionen skedde och sedan undersöks fallen. Undersökningen görs dels med OSAPG:s listor med generella indikatorer för illdådsbrott, dels med uppsatsens egna specifika indikatorer. Texten slutar med att presentera resultat som inte är särskilt klara. Dock ger dem en bra fingervisning om när en risk för att brott mot mänskligheten begås anses allvarlig nog att aktivera principen om R2P. Resultaten visar att så kan ske när 11-20 generella och sex till nio specifika indikatorer uppfylls.