”De här eleverna följer inte några mallar och då måste du som lärare följa efter” : En intervjustudie om hur lärare i de lägre skolåren identifierar och utmanar särbegåvade elever inom matematik.

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på grundnivå från Jönköping University/Högskolan för lärande och kommunikation

Sammanfattning: Matematiskt särbegåvade elever är en elevgrupp som länge inte fått tillräcklig uppmärksamhet inom den svenska skolforskningen. Det handlar om elever som besitter en kunskap inom matematikämnet som sträcker sig långt över vad som anses normalt i förhållande till deras ålder men som ofta hamnar under radarn. Forskning visar att dessa elever behöver speciella anpassningar för att lyckas men att detta ännu inte har gjorts i särskilt stor utsträckning i Sverige på grund av kunskapsbrist. Det har också genom forskning konstaterats att många lärare efterfrågar denna typ av kunskap då de upplever bristen som ett problem. Syftet med denna studie är att undersöka hur några lärare i den svenska skolan, med erfarenhet av att undervisa matematiskt särbegåvade elever, tänker kring identifiering av och anpassning för dessa elever. Undersökningen har genomförts genom en intervjustudie med sex lärare på låg- och mellanstadiet som uppfyller detta kriterium. Deras svar har sedan kategoriserats genom tematisk analys i resultatdelen. Resultatet har också fördjupats genom att kopplas till Gardners teori om de multipla intelligenserna såväl som till det sociokulturella perspektivet på undervisning.Resultatet visar att den kunskap som finns bland lärare med erfarenhet av dessa elever samspelar med aktuell forskning, men är sparsam. Tydliga skillnader har kunnat utrönas mellan de medverkande lärarna. De medverkande speciallärarna besitter mest kunskap. Kunskap som skulle behöva finnas genomgående i den svenska lärarkåren. Vidare menar de medverkande lärarna att de matematiskt särbegåvade behöver utmanas genom berikning, acceleration och nivågruppering såväl som genom motivationshöjande aktiviteter. Samtliga för vilka det funnits belägg genom tidigare forskning. Denna studie bevisar således att det är möjligt att genomföra goda anpassningar för dessa elever i det svenska skolsystemet, något som tidigare diskuterats med grund i organisationens historia av att fokusera främst på elever med svårigheter. 

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)