Barns rörelsefrihet i en stad - en fallstudie av skolvägar till Monbijouskolan i centrala Malmö

Detta är en Kandidat-uppsats från SLU/Landscape Architecture (until 121231)

Sammanfattning: Med rörelsefrihet skapas förutsättningar för ett hälsosamt och aktivt liv för barn. Med chans att påverka och att uttrycka sin mening skapas förutsättningar för ett socialt hållbart liv. Detta är essensen i bakgrunden till varför jag anser att det är viktigt att främja rörelsefrihet utmed skolvägar samt främja en utveckling av att ta hänsyn till barns perspektiv i planeringsprocesser. I kandidatexamensarbetet kommer undersökas vad som främjar eller motverkar rörelsefrihet för barn i stadsmiljöer samt hur barn kan vara potentiella experter i studier. Kandidatexamensarbetet är en vetenskaplig uppsats baserad på litteraturstudier, en föreläsning på Malmö högskola samt en fallstudie på Monbijouskolan i centrala Malmö. Ett hermeneutiskt förhållningssätt har använts under arbetets gång och fallstudien är genomförd ur ett barns perspektiv. Fallstudien berör skolvägar i centrala Malmö, till Monbijouskolan och har genomförts i en tredjeklass genom tre delundersökningar; skriftliga frågor, teckningar och en gruppintervju med en fokusgrupp. Närmiljön är viktig för socialisation, hälsa och utveckling hos barn. Tillgängligheten till närmiljön är dock ofta begränsad på grund av framförallt trafik, rörelsefriheten är därför begränsad för många barn exempelvis längs skolvägar. Föräldrar med ansvar för sina barn är de som kan påverka barnets rörelsefrihet i första hand. Trafikmiljöstress är ett hinder för att föräldrar ska främja rörelsefriheten för barn. Åtgärder i den fysiska miljön såsom; hastighetsdämpande åtgärder, god sikt, avgränsande åtgärder, underlätta för genvägar, främja praktiska lösningar samt undvika trafikmiljöstress kan främja barns rörelsefrihet samt minska trafikmiljöstressen hos både föräldrar och barn. Monbijouskolan i Malmö ligger centralt i Malmö och har hårt trafikerade gator kring sig. En klass på skolan berättade om sina erfarenheter av sin skolväg skriftligt, bildligt och muntligt och kommenterade då såväl trafik som händelser och ting utmed vägen. Barnen utgjorde en god källa till information om närmiljön kring skolan. Mycket tack vare att tre olika insamlingsmetoder användes kunde bilden av barnens skolväg bli mer nyanserad. Det är viktigt att argumentera för såväl att barn ska ha tillgång till en god skolväg men också för varför barnen ska få ge uttryck till sin syn på skolvägens brister och vinster.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)