Digitala tvillingar i Nordens fastighetsbransch : En kartläggning av digitala tvillingars nutida och potentiella närvaro på den nordiska fastighetsbranschen

Detta är en Kandidat-uppsats från KTH/Skolan för industriell teknik och management (ITM); KTH/Skolan för industriell teknik och management (ITM)

Författare: Linus Logren; Adam Thillberg; [2020]

Nyckelord: ;

Sammanfattning: Dagens samhälle präglas i stor utsträckning av digitaliseringens framfart, där vissa branscher lyser starkare med dess närvaro, medan andra med dess frånvaro. I samspel med att artificiell intelligens har blivit allt mer omtalat som allmängiltig lösning kring digitala utmaningar har även kopplingen till konceptet digital tvilling vuxit fram. Under rapportens första del utkristalliseras en objektiv definition av en digital tvilling vilket omfattas av fem punkter: fysisk del, virtuell del, datahantering, service och fungerande kommunikation sinsemellan alla delar. Vidare presenteras en modell utifrån vilken klassificering baserat på digitala tvillingens komplexitet och typ kan genomföras för att lättare jämföra olika företag och branscher. Under rapportens andra del konstateras att fastighetsbranschen, med digital tvilling som grund, är underutvecklad jämfört med andra branscher där exempelvis pengar och säkerhetsrisker funnits med som drivande krafter. Exempelvis framhävs tvillingteknologin inom Formel 1 och NASA, utvecklingsmässigt, befinna sig långt fram samtidigt som den Nordiska fastighetsmarknaden fortfarande inte uppfyller rapportens samtliga krav för att vara en digital tvilling. Detta innebär att fastighetsmarknaden har god potential att utvecklas med hjälp av de andra branschernas lärdomar och framsteg, samtidigt som det inte bör förbises att om det till trots blir mer högteknologiskt inte behöver bli bättre i en verklighet präglad av kostnadseffektivisering. Att det går att vidare digitalisera och utveckla komplexa tvillingar inom fastighetsmarknaden vittnar andra branscher om, dessutom finns redan idag ofta välgjorda modeller såsom BIM. Frågan kokar ned i huruvida det är ekonomiskt försvarbart eller inte. Med hjälp av bl.a. Paretoprincipen spekuleras det om i vilken grad den Nordiska fastighetsmarknadens goda potential i att implementera högre grad av digitalisering utifrån såväl energibesparingsaspekter som underhåll och service av anläggningar är värt det eller ej, vilka är de 20 % av orsakerna som resulterar i 80 % av följderna?

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)