Amorteringskrav och dess effekt på hushållen på den svenska bostadsmarknaden

Detta är en Kandidat-uppsats från Karlstads universitet; Karlstads universitet

Författare: Malin Reidarsson; Matilda Gustafson; [2018]

Nyckelord: ;

Sammanfattning: Sammanfattning Syftet med denna studie är att få en bredare förståelse för de verkliga effekterna av amorteringskrav hos hushållen på den svenska bostadsmarknaden och gällande hushållens förutsättningar i förhållande till bostadsbyte och konsumtionskraft. För att uppnå syftet med denna studie används en kvalitativ metod. Totalt genomförs elva stycken intervjuer från fyra olika respondentgrupper, uppdelade på en och två finansiärer, före och efter amorteringskrav. För att uppnå syftet med studien analyseras det empiriska resultatet och jämförs med tidigare forskning för att vidare kunna komma fram till en slutsats och föreslå framtida utveckling av detta forskningsområde. Resultatet av studien var att anledningen till amorteringskrav berott på en marknad som varit för okontrollerad och riskabel enligt svenska instanser. De svenska hushållen menar att amorteringskrav skapar en viss trygghet på marknaden, men de menar även att amorteringskrav begränsar hushållsekonomin och får dem som bostadsägare att tänka mer restriktiv gällande bostadsbyte och därmed får den svenska bostadsmarknaden att stanna upp. Därför menar även hushållen att amorteringskrav påverkar priserna på bostadsmarknaden. Slutligen visar studien att den främsta faktorn till införandet av amorteringskrav är att skapa ökad ekonomisk motståndskraft hos svenska hushåll och därmed minska makroekonomiska risker i landet. Amorteringskrav påverkar de svenska hushållen i form av begränsad köpvilja. Undersökningen visar att amorteringskrav har bidragit till en säkrare marknad men att det är andra faktorer än storleken på bolån som hade kunnat bidra till ekonomisk motståndskraft och minskat makroekonomiska effekter. Ensamma finansiärer hindras efter införandet av amorteringskrav i sin köpvilja med grund i begränsad ekonomisk möjlighet att byta bostad. Även de respondenter som är två finansiärer i samma bostad och inte omfattas av kraven, anser att de nya amorteringsreglerna skapar en tröskeleffekt. Endast en grupp, två finansiärer efter införandet av amorteringskrav, ser detta som positivt. Vår slutsats är att amorteringskrav har bidragit till ökad skuldsättning i Sverige. Detta på grund av att andra finansieringsalternativ efterfrågas av hushållen som en effekt av amorteringskrav. Vilket sker för att hushållen ska kunna behålla samma ekonomiska förutsättningar för bostadsbyte och konsumtionskraft som tidigare.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)