Eleverna ska få nå så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling : En intervjustudie om hur lågstadielärare hanterar kunskapsprogression i det samhällsorienterande ämnet

Detta är en Magister-uppsats från Mälardalens högskola/Akademin för utbildning, kultur och kommunikation

Sammanfattning: En intervjustudie om hur lågstadielärare hanterar kunskapsprogression i det samhällsorienterande ämnet.  Undersökningen syftade på att ta reda på vad kunskapsprogression innebar för lågstadielärarna i det samhällsorienterande ämnet och hur de sedan hanterade kunskapsprogressionen i undervisning och bedömning i förhållande till kursplanen. Studien var en kvalitativ intervjustudie med sex lågstadielärare. Resultatet analyserades först genom en meningstolkande ansats och därefter användes Blooms reviderade taxonomi som analysverktyg varigenom kunskapstyper och kognitiva processer sattes i relation till varandra. I resultatet framkom en osäkerhet från lärarna om hur de ska tolka kunskapsprogression utifrån läroplanen samt att de hade ett relativt begränsat begreppsförråd till att kommunicera kunskaper med. Dessa aspekter kunde bero på att det i studien även framkom att lärarna saknade forum till att kollegialt tolka läroplanen och kunskapskvalitet i ämnet. Det framkom några olika tolkningar av kunskapsprogression men en gemensam syn som betonades av lärarna var att det var mindre viktigt att komma ihåg detaljerad fakta och mer viktigt hur väl eleverna skulle kunna sammanföra olika kunskapstyper med kognitiva (analytiska) processer. Det framkom däremot ingen gemensam tydlig bild av vad som krävs för olika kunskapsnivåer, exempelvis vad det innebär att nå mer än godtagbara kunskaper. Lärarna poängterade vikten av att elever ska nå så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling men prioriterade att rikta undervisningen mot att alla eleverna når kunskapskraven. Lärarna beskrev en oro för att skolkrav och betygsliknande omdömen kan få elever att känna sig utdömda. Undervisningen av kognitiva processer skedde till stor del genom lärarledda diskussioner då lärarna guidade eleverna med analytiska frågor. Därmed saknades en planerad och strukturerad vägledning som synliggjorde lärandet för både lärare och personal så att den formativa bedömningen kunde bli tydlig och begriplig för eleverna och en integrerad del i undervisningen, vilket skulle kunna minska risken för att elever ska känna sig dömda. Forum för lågstadielärare att diskutera kvalitet i undervisningen i samt utöka begreppsförrådet skulle kunna bidra med en bättre samsyn och därmed öka kvaliteten och likvärdigheten i elevernas undervisning och omdöme. 

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)