Utformning av material- och informationsflöden för förbättrad spårbarhet av produkter i arbete : En fallstudie vid GKN ePowertrain Köping

Sammanfattning: Spårbarhet är ett sätt att skapa en översiktlig vy av företagets material- och informationsflöden så att de kan koordineras bättre. Material- och informationsflödena behöver i sin tur vara utformade på ett synkroniserat vis där dess tillhörande aktiviteter och system stödjer spårbarhet. Den exakta betydelsen av begreppet spårbarhet är dock otydlig då det existerar en rad olika definitioner av begreppet i litteraturen. I denna studie har spårbarhet däremot definierats som “förmågan att spåra, följa och förutse ett produktpartis plats genom tillverkningsprocessen”. Spåra är förmågan att kunna koppla tidigare händelser i tillverkningen mot ett specifikt produktparti. Följa är förmågan att kunna se ett produktpartis nuvarande plats i flödet och förutse är förmågan att kunna förutse dess framtida plats i flödet. På GKN ePowertrain i Köping finns en prototypavdelning som utvecklar och tillverkar prototyper av kuggväxlar till fyrhjulsdriftsystem. Avdelningen har uppmärksammat problem i tillverkningen vilka har tolkats komma från en bristande spårbarhet av produkter i arbete (PIA). De har exempelvis upplevt det svårt att hålla reda på var PIA befinner sig i tillverkningsprocessen och vilka delprocesser PIA redan bearbetats i. Denna fallstudie har därför syftat till att kartlägga prototypavdelningens material- och informationsflöden och undersöka hur de skulle kunna utformas för förbättrad spårbarhet av PIA. För att kartlägga prototypavdelningens material- och informationsflöden samlades data in via flera intervjuer, observationer och en kontinuerlig dialog med representanter från avdelningen. Det studerade fallet analyserades sedan genom att jämföra teoretiska implikationer för vilken utformning av flödena som stödjer spårbarhet av PIA med de kartlagda flödena. Jämförelsen lade grund för slutsatser och förslag på hur prototypavdelningen skulle kunna förbättra spårbarheten av PIA. Studien visar att prototypavdelningens material- och informationsflöden utgör ett relativt bra stöd för spårbarhet i termer av förmågan att spåra och förutse men nära till inget stöd för förmågan att följa PIA. För att stödja förmågan att följa PIA bör prototypavdelningen utveckla en funktion som tillåter att inrapportera information om lagrings- och transportaktiviteter i form av platsdata till ett spårbarhetssystem. Det har vidare observerats goda möjligheter att använda automatiserad teknik i form av ett streckkodsystem för att utveckla denna funktion. Prototypavdelningen bör även utveckla mer standardiserade processer i materialhanteringen för att erhålla större förutsägbarhet för inlagring och transporter av PIA då det påvisats stödja spårbarhet. För att förbättra stödet för förmågorna spåra och förutse bör prototypavdelningen även arbeta för att minska tidsramen mellan händelse och inrapportering av händelsen.