Värdeflödesanalys i ett råmaterialflöde : En fallstudie där icke-värdeskapande aktiviteter och dess orsaksfaktorer identifieras

Detta är en Kandidat-uppsats från Högskolan i Jönköping/JTH, Industriell organisation och produktion

Sammanfattning: Syfte – Studiens syfte är att utifrån en värdeflödesanalys kartlägga ett råmaterialflöde samt identifiera icke-värdeskapande aktiviteter och föreslå förbättringsförslag. För att besvara syftet har det brutits ned i tre följande frågeställningar: Vilka icke-värdeskapande aktiviteter kan identifieras i flödet? Vad finns det för argument till att åtgärda de upptäckta icke- värdeskapande aktiviteterna Hur kan de upptäckta icke-värdeskapande aktiviteterna åtgärdas för att höja effektiviteten? Metod - Den genomförda studien är en fallstudie vilken bygger på en induktiv ansats med kvantitativa inslag. Den använda metoden är av kvalitativ karaktär då studien grundar sig på intervjuer och tolkning utifrån observationer av den grundläggande datainsamlingen. Datainsamlingen har genomförts utifrån litteraturstudier, intervjuer, observationer och dokumentstudier. För att nå en hög trovärdighet har det vid utformning av intervjufrågor varit viktigt att dessa kunnat kopplats till uppfyllnad av syftet. Detta arbete gjordes för att minimera risken för systematiska fel. Resultat – Studiens resultat bygger på en kartläggning av ett flöde där en nulägesanalys genomfördes för att sedan genomföra en värdeflödesanalys. Utifrån värdeflödesanalysen framgick det att en brist i flödet var höga nivåer av slöserier. Det största identifierade slöseriet var bristande kvalité, främst orsakat av produktion av defekta produkter. Denna brist påverkar vidare stora delar av flödet. De åtgärdsförslag vilka läggs fram i studien är att via en förändring av kulturen på företaget, genomföra standarder och vidare jobba med ständiga förbättringar. Implikationer – Resultatet visar vikten av att arbeta med effektivisering av slöserier vilket i studiens fall leder till bristande kvalitet främst i form av produktion av defekta produkter. Studien har ett praktiskt bidrag till tillverkande företag, genom att ta till sig de presenterade åtgärdsförslagen kan det generera en bättre samsyn på kvalitet i verksamheten. Även ett teoretiskt bidrag ges i form av att ämnet ständigt är under utveckling och behöver ny uppdaterad data. Vidare forskning skulle kunna se över hur man rent tekniskt och psykologiskt implementerar en förändring likt denna. Begränsningar – Resultatet kan vara svårt att generalisera eftersom detta är en studie genomförd som en enfallsdesign. Vidare är det även komplext att undersöka och utveckla en studie vilken visar på hur kvalitet är kopplat till företagskultur.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)