En statistisk undersökning av turtäthet och dess inverkan på resebeteenden : En fallstudie på Arriva Sverige AB

Sammanfattning: En gemensam målsättning för kollektivtrafikoperatörer är att effektivisera trafiken samt att generera fler och nöjdare resenärer. Arriva Sverige AB bedriver buss- och spårvagnsverksamhet åt Storstockholms Lokaltrafik (SL) i Stockholmsområdet och precis som övriga operatörer inom kollektivtrafik arbetar Arriva mot att öka antalet kollektivt resande. Forskning visar att turtäthet har en stor inverkan på resebeteenden, men i dagsläget saknar Arriva ett systematiskt sätt att internt beräkna den optimala turtätheten. En ökad förståelse för resebeteenden kopplat till turtäthet skulle bidra till ett bättre beslutsunderlag i frågor som rör turtäthet. Denna studie undersöker hur en reducering i turtäthet påverkar antalet resande i Stockholms busstrafik, baserat på sekundärdata tillhandahållen av Arriva. Studien avgränsades i ett första steg till busstrafik tillhörande E20-avtalen och i ett andra steg till busstrafik i Brommaområdet (Västerort). Studien utgick från befintliga teorier och tog en deduktiv ansats. Sambandet mellan den procentuella förändringen i turtäthet och den procentuella förändringen i antal resande undersöktes med multipel linjär regression och resulterade i en skattning på produktionselasticiteten. Dataunderlaget bestod av VBP-data (statistik över antalet verifierade betalande passagerare), baserat på SL accesskortsvalideringar. För att besvara frågeställningen undersöktes två delfrågor, varav den ena utredde effekten av en reducering i turtäthet och den andra huruvida effekten av en reducering är densamma vid lågturtäthet som vid hög turtäthet. Resultatet visade på att ett linjärt samband mellan en reducering i turtäthet och en förändring i antal resande existerar. De framtagna regressionsmodellerna hade låga förklaringsvärden (0,1818 och 0,1857) och kunde inte förklara det exakta sambandet. Andra icke-linjära samband kunde inte uteslutas på grund av det begränsade antalet bussturer och den låga variation i turtäthetsförändringar. Produktionselasticiteten för det studerade datasetet skattades till 0,3886. Vid införandet av en dummyvariabel för hög turtäthet skattades produktionselasticiteten till 0,4546. Regressionskoefficienten för dummyvariabeln antog värdet 0,0779. Resultatet tyder på att en reducering i turtäthet påverkar antal resande i högre grad vid låg turtäthet än vid hög turtäthet. Skattade värden på produktionselasticitet ligger i spannet av skattade värden i tidigare forskning. Detta är en indikation på att resultatet, och därmed insamlat VBP-data, är relevant för analys av produktionselasticitet.