Bakom stängda dörrar : våldets påverkan på graviditeten och våldutsatta gravida kvinnors behov av stöd från barnmorskan- en litteraturöversikt.

Sammanfattning: SAMMANFATTNING Bakgrund: Våld mot kvinnor är ett globalt folkhälsoproblem och uttrycks på ett flertal olika sätt. Våld kan förekomma i parrelationer, mellan partner, föräldrar och barn, mellan släktingar och andra närstående och i både hetero- som homosexuella förhållanden. En skattad siffra är att en av tre kvinnor har upplevt våld i nära relation någon gång under livet och 35 procent kvinnor har erfarenheten av våld under sin livstid. I Sverige gjordes 17 000 anmälningar år 2016 om våld där gärningspersonen hade en nära relation med offret. De karakteristiska tecken för den som utsätts för våld är att de har en nära relation och starka känslor till förövaren. Detta försvårar möjligheten för den våldsutsatta kvinnan att göra motstånd. Det framkommer att kvinnor som blir våldsutsatta i en nära relation med sin partner tappar självförtroendet och isolerar sig från familj och vänner. Kvinnor som blir våldsutsatta under sin graviditet har en inre rädsla av att utsättas ytterligare för våld om det talas med vårdpersonalen. Därav upplever många utsatta kvinnor i denna situation en osäkerhet och en otrygghet att tala om våldet i hemmet.  Syftet: Att beskriva hur våld i nära relation påverkar en graviditet samt våldsutsatta gravida kvinnors önskemål om stödinsatser från barnmorskan.  Metod: En litteraturöversikt baserad på 15 vetenskapliga artiklar har genomförts. Artiklarna som valdes var baserade på både kvalitativa och kvantitativa studier som söktes via databaserna CINAHL och PubMed och var publicerade mellan 2002-2017. De valda artiklarna granskades och värderades i enlighet med Sophiahemmet högskolas riktlinjer. Urvalet av artiklarna genomfördes på ett systematiskt tillvägagångssätt och sammanställdes genom en integrerad analys metod.   Resultat: I resultatet identifierades tre huvudteman, dessa var Moderns påverkan av våld, Barnets påverkan av våld och Mötet med vården och kvinnans coping av våld. Till dessa kunde olika underteman identifieras. Till Moderns påverkan av våld utskildes underteman: Riskfaktorer, Den allmänna påverkan, Fysiska påverkan och Psykiska påverkan. Till Barnets påverkan av våld utskildes underteman: Det allmänna påverkan och den fysiska/psykiska påverkan. Till den tredje huvudteman Mötet med vården och kvinnans coping av våld utskildes underteman: Vårdpersonalens oavsiktliga fel, Coping samt Önskemål och stödinsatser från barnmorskan. Det ett flertal studier påvisade en negativ samband mellan våld under graviditet och kvinnans livskvalitet. Våldet under den prenatala perioden är associerade med en rad ogynnsamma fysiska och psykologiska samt mentala hälsoproblem. Därmed har ett flertal studier nämnt att våldsutsatta gravida kvinnorna har upplevt en mer negativ syn på både graviditeten och förlossningen. Slutsats: Denna litteraturöversikten pekar på att oavsett vilken form av våld det är så påverkar det kvinnans livskvalitet och barnets utveckling under graviditeten och efter förlossning negativt. Det krävs att barnmorskorna ställer frågan om våld vid deras besök på mödravårdscentralen oavsett om kvinnan nekar till våld. Den vetenskapliga evidensen på att kvinnan är i starkt behov av barnmorskans stöd och information har bevisats behövas.