Varför skiljer sig ungdomsbrottslighet i utsatta områden? - En kvantitativ studie om den socioekonomiska segregationens effekt på ungdomsbrottslighet i utsatta områden

Sammanfattning: Den socioekonomiska segregationen har fått konsekvenser för både individen och samhället i form av bristande integration och näringsliv, ökad otrygghet och ojämlika förutsättningar för individer att göra val som styr deras livskvalitet. Segregationens konsekvenser kan anses vara extra påtagliga i Sveriges utsatta områden. Tidigare forskning pekar på att ungdomar som begår brott kommer från ostabila uppväxtförhållanden. Syftet med föreliggande studie är således att bidra till en ökad förståelse för den socioekonomiska segregationens inverkan på ungdomsbrottslighet i Sveriges utsatta områden. Bredare kunskap om segregationens effekt på ungdomsbrottslighet i utsatta områden kan vidare användas för att effektivisera det brottsförebyggande arbetet. Genom att slå ihop två databaser från Delegationen mot segregation och Polismyndigheten har det varit möjligt att utföra statistiska regressionsanalyser som indikerar vilken aspekt av den socioekonomiska segregationen som har störst effekt på ungdomsbrottslighet. Resultaten visar att faktorerna andel unga som varken arbetar eller studerar, ohälsa och ekonomisk utsatthet har starka positiva samband med ungdomsbrottslighet. Medan trångboddhet, utbildning och nettomigration bara är av mindre betydelse för förklaringen till variationen av mängden ungdomsbrottslighet inom utsatta områden.