Musikarrangemang som hållbarhetsstrategi i Lindängen : projekt och processer i den urbana områdesutvecklingen

Sammanfattning: Denna masteruppsats bygger på en fallstudie av ett samskapande musikprojekt som genomfördes våren 2016 i ett bostadsområde av lokala aktörer och boende, tillsammans med uppsatsförfattaren. Lindängen, platsen där projektet ägde rum är ett miljonprogramsområde i utkanten av Malmö, med en ung befolkning och problematik som segregering och social exklusion. Bostadsområdet är en del av en stadsdel som genomgår en omvandling, och under flera år har staden arbetat med att stärka områdets sociala värden som en strategi för att uppnå bättre resultat när de fysiska förändringarna ska realiseras. Myndigheter som arbetar med levnadsförhållanden, utbildning, arbetslöshet, säkerhet och medborgardeltagande har decentraliserats för att göra sina tjänster tillgängliga för lokalbefolkningen. För att skapa trygghet på platsens offentliga ytor, samt gemenskap och delaktighet i området anordnas gatufester och andra aktiviteter av invånarna och lokala aktörer. Tanken med musikprojektet var att på ett liknande sätt utgöra en mötesplats, där planering, förberedelser och genomförande av musikaktiviteter i stadsrummet skulle skapa möten och samverkan mellan boende och lokala aktörer, samt fylla dessa platser med positiva upplevelser. En central del av projektet kom att handla om målandet av gamla pianon som hade skänkts till projektet, vilka sedan ställdes ut i stadsrummet som konst och ett sätt att aktivera det genom att människor spelar på dem. Pianona var placerade utomhus i tre veckor och både planerade och spontana musikaktiviteter ägde rum under tidsperioden som dansuppträdanden och konserter, samt boende i området som spontant slog sig ner för att spela på pianona. Projektets process utreds i uppsatsen med aktionsforskning som metod där forskning och handling sker integrerat. Studieobjektet påverkas aktivt av forskaren som drivs av en vilja att bidra till en positiv förändring och utveckling under forskningsprocessen. Observation och intervjuer tillämpas för datainsamling, samtidigt som tillfällena möjliggör en aktiv påverkan av musikprojektet som studieobjekt och självreflektion för de genomförande aktörerna. Teorier och litteratur om medborgardeltagande, samverkan, projekt och processer, social hållbarhet och kultur som främjare en plats hållbara utveckling används för att beskriva, reflektera och analysera studien men denna kunskap implementeras även vid realiserandet av projektet. En en rad positiva effekter kom av musikprojektet. Flera olika invånargrupper engagerades och tog plats på de offentliga ytorna. De möten som de olika aktiviteterna gav upphov till har potential att leda till ett stärkt socialt kapital i området. Det handlar om uppkomsten av ny eller stärkt samverkan mellan lokala aktörer, nya eller stärkta kontakter mellan lokala aktörer och boende, samt mellan olika grupper av boende. Pianona inbjöd även till större användning av de centrala offentliga platserna i bostadsområdet, då familjer stannade till för att låta sina barn spela och lokala pianister kom förbi och uppträdde.