Motiverat från allmän synpunkt - Ett minskat straffhot vid upphovsrättsliga intrång?
Sammanfattning: Upphovsrätten är ett rättsområde i ständig förändring. Den svenska upphovsrättslagstiftningen påverkas till stor del av både EU-medlemskapet och internationella konventioner. I september 2020 införde lagstiftaren brottet grovt upp-hovsrättsbrott med en högre straffskala. Samtidigt förändrades åtalsprövningsreglerna till att åklagaren endast ska väcka åtal om det är motiverat från allmän synpunkt. Tidigare regler stadgade att åklagaren skulle väcka åtal om målsägan-den angav brottet till åtal eller att åtalet var påkallat från allmän synpunkt. Ett vanligt verktyg för att hindra oönskade beteenden är kriminalisering. Genom kriminalisering förbjuds ett oönskat beteende och det införs sanktioner såsom böter och/eller fängelse. Straffhotet är tänkt att avskräcka från överträdelser, däremot verkar hotet bara avskräckande om man vet att det kommer att realiseras. Frågan som väcktes inför denna undersökning var därmed vad åtalsprövningsreglerna kommer att innebära i praktiken. Det är tänkbart att införandet av grovt upphovsrättsbrott med hårdare straff innebär att det potentiella straffhotet blivit ännu mer effektfullt; å andra sidan kan det likväl tänkas att åtalsprövningsreglerna innebär att straffhotet sällan realiseras. I undersökningen görs en jämförelse av åtalsprövningsreglerna med andra brott med likvärdiga regler. Slutsatsen blir att åtalsprövningsreglerna gör att straffhotet till viss del minskar, åtminstone för mer ringa fall av upphovsrättsliga intrång. Gemensamt för brott med åtalsprövningsregler är att färre brott går till åtal än för brott som saknar sådana regler. Samtidigt har straffhotet ökat för de mer allvarliga intrången där det finns ett samhälleligt intresse att stävja intrång. Vid de grövre intrången har straffskalan höjts och det är tänkbart att det är motiverat från allmän synpunkt att väcka åtal.
HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)