Snabbkassan - Självservicetjänster, vardagliga handlingar eller meningsskapande upplevelser?

Detta är en Kandidat-uppsats från Lunds universitet/Institutionen för service management och tjänstevetenskap

Sammanfattning: Syfte och frågeställning: Syftet med uppsatsen är att studera de föreställningar som existerar hos konsumenter kring självservicetjänsten snabbkassan samt få förståelse för hur snabbkassan kan generera värde för konsumenten. För att möjliggöra syftet utgår vi från att undersöka hur konsumenterna upplever snabbkassan samt varför de använder den. Fortsättningsvis är vi intresserade av att se hur konsumenterna tillskriver fenomenet mening. Teoretiska utgångspunkter: Teorierna som använts har grundat sig i konsumtionskulturteorier. Vi har tillämpat teorier om identitet, referensgrupper samt interna och externa motivationsfaktorer. Metod: Empirin har samlats in från medborgare i Helsingborgs stad. Uppsatsen har antagit en kvalitativ forskningsstrategi, därmed genomfördes semistrukturerade djupintervjuer samt semistrukturerade fokusgrupper för insamling av material. Urvalet var målstyrt då vi önskade kunna anpassa valet av intervjupersonerna till forskningsfrågorna. Vår insamlade empiri analyserade vi genom valda teorier utifrån ett konsumentperspektiv. Slutsatser: Vår undersökning visar att snabbkassan inte endast existerar på grund av dess tidsreducerande syfte för konsumenterna, vilket tidigare forskning påvisar. Utöver detta upplever konsumenterna att snabbkassan kan generera andra mervärden såsom kontrollvärde, effektivitetsvärde, valmöjlighetsvärde och kunskapsvärde. Dock framgick det att snabbkassan, i fallerande situationer, även kan generera negativa värden i form av känslor såsom irritation och otrygghet. Vidare har arbetet kunnat urskilja att användandet av en snabbkassa även har ett symboliskt värde för konsumenterna. Dessa värden utgörs av möjligheten att skapa önskad identitet, såväl personlig som social, erhålla status genom tekniska kunskaper, samt nå social acceptans eller differentiering från andra människor. Slutligen visar arbetet att användandet styrs starkt av etablerade vanor från barndomens referensgrupper då de ingjuter en känsla av trygghet hos konsumenten. Därmed uppstår även ett trygghetsvärde. Vardagsfenomenet snabbkassan är följaktligen inte så simpel som den antyder vid första anblicken.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)