Mobiltelefonens betydelse för relationen mellan tonåring och förälder

Sammanfattning: Abstract Uppsatsen är en kvalitativ studie som handlar om kommunikation via mobiltelefonen mellan föräldrar och tonåringar. Vi har intervjuat åtta personer, fyra tonåringar i åldern 14-17 år samt deras mammor. Syftet med undersökningen är att ta reda på vad mobiltelefonen betyder för relationen mellan föräldrar och tonåringar. I bakgrunden har vi tagit upp den fasta telefonens och den mobila telefonens historia och utveckling samt tonåringarnas syn på att hantera och använda sig av mobiltelefonen. Teorier vi valt att använda är Margaret Meads kulturbegrepp, Anthony Giddens begrepp rena relationer samt tid och rum och slutligen Erving Goffman teori om roller och regioner. Relationen mellan föräldrar och tonåringar har med mobiltelefonen som hjälpmedel genomgått en förändring. Vi ser det som att en ny tillitsrelation skapats där tonåringar och föräldrar informerar varandra kontinuerligt vilket framförallt sker under helger och kvällar. Det sker ett samspel mellan tonåringar och föräldrar där ömsesidigt lärande ingår. Margaret Meads begrepp Prefigurativ kultur tar upp att även föräldrar lär sig av sina barn, vilket innebär att socialisationen blir lite förändrad mot det ”vanliga” där föräldrarna är de som är upplysta och där barnet ska lära av dem. Relationen mellan föräldrarna och tonåringarna har även fått inslag av det som Giddens benämner som rena relationer där ömsesidigheten och tilliten är viktig och där tilliten ständigt återskapas. Genom att använda mobiltelefonen som ett informations- och kontaktverktyg byggs relationen gemensamt upp och det blir en ständigt pågående aktivitet mellan tonåring och förälder.