Ambulansregistret, AmbuReg : Ett nationellt kvalitetsregister för uppföljning och utveckling av ambulanssjukvård

Sammanfattning: Ambulanssjukvården styrs idag självständigt inom varje region. Nationell insyn och uppföljning saknas, vilket lagt grunden till kvalitetsregistret, AmbuReg. Kvalitetsregistrets syfte är att identifiera förbättringsområden samt följa upp och utvärdera algoritmer, olika processer och åtgärder som används inom ambulanssjukvård. Syftet med examensarbetet är att beskriva kvalitetsregistret AmbuRegs funktion och nationellt beskriva kvalitetsindikatorer för ambulanssjukvård i landets olika regioner. Metoden är en kvantitativ och retrospektiv registerstudie med jämförande och beskrivande design av Sveriges 21 ambulansorganisationer. Studien inkluderade samtliga primäruppdrag för patienter över 18 år under 2018 i Sverige och presenterar sammanställd data gällande 15 kvalitetsindikatorer som beskriver vårdinsatser utförda av ambulanssjukvården. Resultatet visar på 877 561 primära ambulansuppdrag. Stora variationer förekom bland de olika regionerna. Bland vitalparametrarna påvisades högst följsamhet vid blodtrycksmätning och lägst vid mätning av kroppstemperatur. Störst variation uppmättes gällande syrgasbehandling vid en syremättnad under 90% då en region behandlade 100% mot en annan region behandlade enbart 1,3%. Registrering av elektrokardiogram vid bröstsmärta varierade mellan 17,6–95,4%. De patienter med bröstsmärta och röd prioritet som fick läkemedel varierade mellan 8,6–66,7%.Diskussionen visar att vitalparametrar utgör grunden för ambulanssjuksköterskans bedömning och bör därför vara komplett. Bristen på följsamhet vid registrerat EKG kan bero på olika faktorer men visade sig brista vid buksmärta och andnöd. Information från vissa regioner saknas gällande olika kvalitetsindikatorer, vilket belyser vikten av att sträva mot ett kompatibelt journalsystem. AmbuReg kan lyfta förbättringsområden såväl regionalt som nationellt. Ambulanssjuksköterskan förväntas utföra mer avancerad vård och kommande behandlingsriktlinjer bör tas fram i samarbete med kliniskt aktiv prehospital personal för att öka såväl följsamhet som applicerbarhet.