Tät eller grön stad? : en utredning av förtätningsproblematiken med exempel från Årstafältet, Stockholm

Sammanfattning: Det råder en urbaniseringstrend i hela världen. När allt fler vill få rum i staden blir utmaningen stor att planera och bygga städer som både är långsiktigt hållbara och utgör en god livsmiljö. Numera förespråkas ofta den täta staden, med motiv som att den minskar behovet av bilåkande, stärker integrationen och sambanden mellan stadsdelar och gör det lättare för människor att mötas. Men i takt med att allt mer av den obebyggda marken exploateras för att uppnå det täta stadsbyggnadsidealet börjar det sneglas även på parker och andra grönområden som möjlig mark för bebyggelse. Då grönytor har signifikanta positiva effekter på människans välmående och på miljön, som förbättrad folkhälsa, renare luft och större biologisk mångfald, är det problematiskt att ersätta alltför mycket av grönskan med byggnader. Man hamnar i en konflikt mellan vad som ska få täcka marken – hus eller vegetation. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur denna konflikt diskuteras i teorin och i praktiken. Målet är att reda ut den trassliga debatten och skapa ett underlag för framtida diskussion i ämnet. Genom att studera samtida artiklar, rapporter och avhandlingar har jag fått en kunskapsbakgrund till och en inblick i diskussionen kring förtätning och dess påverkan på grönstrukturen. På Årstafältet i Stockholm fullbordas nu ett omstritt stadsbyggnadsprojekt där en ny stadsdel planeras byggas på en stor grönyta som därmed minskas med nära hälften av sin storlek. Projektet har studerats som exempel på ett verkligt fall som är präglat av förtätningsproblematiken. Granskning av handlingar och frågor till stadsbyggnadskontoret har givit en insyn i fallet. En återkommande strategi som används då ett grönområde minskar i storlek är att istället öka kvaliteten på själva grönytan. Förtätningsivrare argumenterar för att bebyggelse i sig, placerad i anslutning till ett grönområde, kan förbättra grönområdets kvalitet genom att exempelvis utgöra bullerskydd och skapa mer folkliv. Något annat som både propageras för och används i praktiken är att göra parker mer lättillgängliga genom att exempelvis utreda stråk och skapa tydligare entréer. På så sätt kan de bli integrerade i den övergripande stadsstrukturen. Även om det finns skillnader i åsikter kring hur tät en stad bör bli, råder ändå en viss enighet om att förtätning är vägen att gå. Den forskning som finns har tagit oss en bit på väg, men fortfarande är vi i behov av vidare utredningar av hur vi ska bygga och planera den täta staden och samtidigt värna om det gröna.