Språkstörning, lärande och inkludering : En fallstudie om några elevers studiesituation på högstadiet

Sammanfattning: Syftet med denna studie var att belysa pedagogers och elevers uppfattningar om språkstörning och inkludering. Metoden vi använde oss av var en multipel fallstudie där vi observerat klassrum på två olika skolor i en mellanstor stad, samt intervjuat fem pedagoger och sex elever. Resultatet analyserades utifrån det sociokulturella perspektivet där betoning ligger på att lärande sker i kommunikation och samspel tillsammans med andra. Analysen skedde även utifrån de specialpedagogiska perspektiven: det relationella perspektivet som lyfter fram att elevers svårigheter alltid behöver ses i mötet mellan skolan och individen samt det kommunikativa perspektivet där läraren genom sitt förhållningssätt söker förståelse för elevens perspektiv och uppfattning. Lärmiljöerna präglades av tydlighet och struktur och där interaktionen mellan pedagoger och elever skapade flera typer av kommunikativa stöttor som innebar att eleverna inför sitt eget arbete kunde erhålla en större förförståelse. Eleverna trivdes men förmedlade betydelsen av den individuella stöttningen för ett framgångsrikt lärande, något som även pedagogerna förmedlade. Även vikten av kunskap om språkstörning lyftes fram i både elev- och pedagogintervjuer.