Samverkan i lokalt trygghetsskapande arbete : En kvalitativ utvärdering av de lokala trygghetsgrupperna i Sundsvalls kommun

Sammanfattning: Denna uppsats bygger på ett uppdrag att utvärdera de lokala trygghetssgrupperna i Sundsvalls kommun. Syftet med uppsatsen är att analysera hur denna nya form av lokalt sammansatta grupper fungerar i teorin och praktiken. Detta görs med särskilt fokus på gräsrotsbyråkraternas roll och deras arbetssituation inom området för det brottsförebyggande- och trygghetsskapande arbetet i kommunen. Uppsatsens metod består av intervjuer med tio deltagare från trygghetsgrupperna och deltagande observationer som är direkt anslutna till det vardagliga arbetet. Det analytiska ramverket består av Michael Lipskys begrepp om gräsrotsbyråkrater, vars breda skara av poliser, rektorer, socialtjänstemän m.fl. arbetar direkt med och mot människor, och dessutom har ett stort svängrum att själva kunna utforma mål och arbetssätt i praktiken. Vidare används Kirk Emerson et. al. artikel om samverkansstyrning som ligger till grund för den nya samarbetsformen som utvecklas under de senaste åren i Sundsvalls kommun. Avsnittet behandlar även utvärderingsbegreppet och dess betydelse för studiens upplägg. Resultat från studien visar bland annat att det under en längre tid har funnits ett stort engagemang att gemensamt arbeta för att skapa en tryggare miljö runtom i stadsområdena, men det har inte alltid fungerat fullt lika effektivt. Deltagarens gemensamma nyckel till framgång i det lokala brottsförebyggande- och trygghetsskapande arbetet är informationsutbytet. En annan viktig aspekt för deltagarna har varit utvecklingen med mål och resurser som upprepade gånger har skapat ett produktivt samarbete. Detta gynnar arbetet inom trygghetsgrupperna och arbetssituationen för deltagarna i deras vardagliga arbete. I studiens slutsatser så framgår det att gräsrotsbyråkrater i Sundsvall upplever en brist på tid och resurser. Men de kan med ett aktivt deltagande och via samverkan med andra samhällsaktörer inom trygghetsgrupperna minska sin egen arbetsbördagenom, samt skapa en större lokal kännedom om andra deltagares arbetsområden. Informationsutbytet ger dem möjlighet att skapa förutsättningar för att vara "steget före" och kunna förutsäga händelser som kan skapa social oro och otrygghet runtom i stads- och bostadsområden.