Vägsaltets påverkan på närliggande vegetation, mark samt närliggande slitlager

Detta är en Kandidat-uppsats från SLU/Department of Landscape Architecture, Planning and Management (from 130101)

Sammanfattning: Syftet med detta arbete är att göra en litteraturstudie och sammanställa fakta om hur vägsalt (NaCl, natriumklorid) påverkar vår stadsmiljö samt att få en överblick hur vegetation, slitlager och markytor i närheten av saltbehandlade vägar påverkas av den höga saltningsintensiteten. I arbetet ingår också en kartläggning av vilka andra alternativ och metoder till salt som provats för att eventuellt kunna vara likvärdiga eller bättre i sin funktion och inte vara lika skadliga som salt är för miljön. Årligen så används det enorma mängder av vägsalt som halkbekämpande medel längs vägarna runtom i Sverige. Salt (NaCl, natriumklorid) som används på våra vägar vid halkbekämpning är en blandning mellan tre komponenter, salt som vanligt bordssalt, gips och klumpförebyggande medel, detta är då det vi använder som vägsalt. Det finns ett mätsystem som Trafikverket använder som samarbetar med väderprognoser för att kunna salta vid den optimala tiden så saltningseffekten blir så långvarig som möjligt. Spridningsmetoden som används idag är en roterande skiva som slungar ut salt (NaCl) på vägarna. Detta är en mycket effektiv metod och saltet kommer ut över hela körfältet, dock orsakar denna metod att det bildas ansamlingar av salt (NaCl) vid en stoppsignal då saltbilen inte stänger av saltspridningsskivan. Dessa ansamlingar av salt (NaCl) slungas upp på trottoarer och närliggande vegetation från förbipasserande fordon. Saltpåverkan på lignoser är mycket negativ då det kan leda till osmotisk stress på deras rötter som i sin tur påverka växtens tillväxt på både grenar och blad. Salt (NaCl) påverkar träd på olika sätt beroende på hur länge den varit utsatt för salt (NaCl) och koncentrationen av saltet. Salt (NaCl) löses upp i markvätskan till Na+ och Cl- och de olika jonerna påverkar trädet separat oberoende av varandra. Natriumjoner som finns i överskott gör att markens aggregatstabilitet minskar genom att lerpartiklar dispergerar. Detta leder till andra problem som minskad porvolym, vattengenomsläpplighet samt infiltration. Dessutom sker detta överskott på natriumjoner på bekostnad av andra katjoner i marken. Vägsalt kan även påverka pH-nivån i jorden. I näringsfattiga sandiga jordar så sjunker det och i vissa näringsrika lerjordar så höjs pH. Alla effekter på jord som nämnts ovan är inte ett lika stort problem i sandiga jordar. Beroende på vad det är för slitlager på marken påverkas det olika, vad det är för material, längden av utsatthet och koncentrationen av salt (NaCl). Betongplattor kan få frostavflagningar från saltskador och detta kan även leda till en ökad risk för armeringskorrosion. Asfalt får inga direkta skador från salt (NaCl), det är smältvattnet från vägen som tar sig ner i porerna i asfalten och sedan expanderar vid återkommande minusgrader. Marktegel är även ett slitlager som inte får några direkta skador från salt (NaCl) såsom asfalt. Salt (NaCl) kan lägga sig på ytan och bilda vita fläckar, saltet kommer antingen i partikelform eller upplöst i markvätskan som finns under teglet. Saltet (NaCl) kan sedan trycks upp genom teglet med hjälp av kapillärkraften till ytan och bildar vita fläckar. Andra lösningar kan vara upp till 20 ggr dyrare att använda jämfört med salt (NaCl), ett alternativ som har undersökts är kalciummagnesiumacetat, även betecknat CMA, som har mycket liten påverkan på vegetationen längs vägar och på korrosion. Saltlösning är mer effektivt och stannar kvar bättre på vägen än torrsalt, ökad användning av saltlösning skulle minska användningen av salt (NaCl). Salt och socker: Socker har ingen smältningseffekt på is och snö så som salt (NaCl) har, jämfört med en saltlösning blir det ingen skillnad av effekten på friktionen om man skulle byta ut halkbekämpningsmedlet till en sockersaltlösning istället. Sockersaltlösning har visats vara mer lockande för vilt och kan leda till fler olyckor på våra vägar. En annan metod som undersökts är speciella plogblad som med ett högt tryck gör det enklare att få bort snö och eventuell slask innan man lägger ut salt på vägarna.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)