Lidköpings park- och vattenstråk

Sammanfattning: Lidköping ligger i Västra Götaland vid Vänern. Rakt igenom staden rinner Lidan vars strandkanter till största del består av grönska. Stråket är en viktig och central länk i stadens struktur, inte minst för grönstrukturen och för gång- och cykelnätet. Lidans landskapsbild har emellertid ändrats med åren och den har idag inte lika hög status som den en gång har haft. Arbetets huvudsakliga mål är att utforma ett planförslag utmed Lidan som stärker och lyfter fram detta stråk och dess unika kvalitéer i stadsmiljön. Förslagsdelen innehåller ett övergripande förslag samt två stycken fördjupningar utmed Lidan. Ursprunget till Lidköpings uppkomst beror på dess strategiska läge som handelsplats vid Lidan då viktiga handelsvägar korsades här. Staden var från begynnelsen en handel- och sjöfartsstad men vid industrialismens intåg på 1800-talet blev andra näringar viktiga. Karaktären utmed Lidan förändras. I norr vid Lidans utlopp i Vänern placerades de flesta industrierna. När Rörstrandsbron byggdes på 1980-talet försvann möjligheten helt för större båtar att färdas in i Lidan, eftersom bron inte är öppningsbar. Detta sker trots stora protester från invånarna då de anser att detta får en betydande effekt på stadsbilden. De större båtarna lägger idag till i östra hamnen vid Lidans hamninlopp i Vänern. Användningen av Lidan och dess stränder har alltså med åren fått en annan betydelse för staden och dess invånare. Idag nyttjas stråket huvudsakligen som ett rekreationsområde. Trots att stråket är så centralt och betydelsefullt för stadsmiljön och invånarna så har emellertid Lidan med stränder blivit marginaliserad i stadsplanerandet. Detta har lett till att stråkets utveckling har stagnerat. Det saknas en planering över helheten och en inventering av stråket, vilket har lett till en frimärksplanering där varje uppkommen situation blivit löst var för sig. Till följd av detta har vissa områden utmed vattnet förvandlats till en baksida, exempelvis vänder sig sjukhusets ursprungliga vackra sidor mot vattnet medan den offentliga miljön närmast vattnet blivit en plats för bilar och avfallshantering. Utmed vattnet saknas även, på vissa ställen, gång- och cykelförbindelser vilket också påverkat känslan av att stråket är fragmenterat. Detta har även fått en negativ följd för orienterbarheten och vistelsen utmed Lidan som i sin tur har lett till outnyttjade friytor. Litteraturen i uppsatsen har gett en allmän och bred kunskapsgrund som behandlar Lidköpings historia och de politiska viljeriktningarna som påverkat utvecklingen av stråket samt grönskans betydelse för människan och kraven för att nå god kvalité av stadens grönytor. Därefter har analysverktyget sociotopmetoden använts för att få fram ett gestaltningsförslag som är relevant och ändamålsenligt. Metoden har fyra steg i dessa ingår observationer av en expert (i detta fall jag) och intervjuer i fokusgrupper av brukare (i detta fall invånare och arbetande i Lidköping) och bygger på en syntes av dessa. Analysmetoden är både kvalitativ och kvantitativ. Resultat av analysen visar att tillgängligheten och innehållet har betydelse för användningen. Båda behövs för att människor ska vilja vistas på en plats även om en god tillgänglighet är av största vikt då Lidan med omgivande strandkanter är en upplevelse i sig. Människor gillar att vistas där det händer något och det finns något att titta på. En av bristerna är att stråket på vissa ställen upplevs som en transportsträcka, dessa platser har störst behov att få ökat innehåll för att höja vistelsevärdet. Det är betydelsefullt att stråkets varande och framtid diskuteras och planeras för att förhindra oönskad utveckling av stråket och staden som helhet. Förslagsdelen visar på förbättringar utmed Lidan som tar till vara på dess unika miljö och brukarvärden för att uppnå ett attraktivt stråk.