Jämförelse av två olika metoder för mätning av trycksmärttrösklar - En experimentell studie

Sammanfattning: Syfte: Att jämföra en konventionell tryckalgometer (Algometer Typ II) med en nyare datorstyrd variant (SENSEBox). Båda instrumenten testas på friska individer för att jämföra absoluta trycksmärttrösklar (PPT), variabilitet, tidsåtgång och test-retest-reliabilitet för de två metoderna. Om den datorstyrda algometern visar likvärdiga resultat som den konventionella gällande trycksmärttröskelvärden, likvärdig eller lägre variabilitet och tidsåtgång samt likvärdig eller högre test-retest-reliabilitet kan denna i framtiden användas vid intraoral Quantitative Sensory Testing (QST) som en del i smärtutredningar. Material och metod: Tjugo vuxna deltog i studien. Mätningarna gjordes på tre olika anatomiska punkter; thenar, massetermuskelns fäste och fasta gingivan i övre premolarområdet. Trycksmärttröskeln mättes med båda algometrarna där tre registreringar på varje anatomisk punkt gjordes för att få fram ett medelvärde för var punkt. Trycksmärttröskeln, variabilitet och tidsåtgång jämfördes med parvist t-test samt Wilcoxons teckenrangtest. Test-retest-reliabiliteten analyserades med intraclass correlation coefficient (ICC). Resultat: SENSEBox visade i samtliga fall signifikant lägre PPT-värden (p<0,05). Ingen signifikant skillnad sågs gällande variabilitet och tidsåtgång (p>0,05). Båda algometrarna visade mycket god till utmärkt test-retest-reliabilitet (ICC 0,75-0,88) för thenar och masseter, för mätningar på gingivan visade Algometer Typ II dålig (ICC 0,38) och SENSEBox god reliabilitet (ICC 0,43). Slutsats: Då trycksmärttröskelvärdet uppmätt med SENSEBox är signifikant lägre än värdet uppmätt med Algometer Typ II kan denna inte bytas ut mot SENSEBox vid PPT-test vid QST för utredning av intraoral smärta. Om en systematisk skillnad i tröskelvärden av relativt konstant storleksordning kan verifieras kan tröskelvärden erhållna med SENSEBox eventuellt användas efter omräkning.