Allokering av köpeskilling till goodwill

Detta är en Kandidat-uppsats från Umeå universitet/Företagsekonomi; Umeå universitet/Företagsekonomi

Författare: Matheus Henriksson; William Sundström; [2019]

Nyckelord: ;

Sammanfattning: Vid ett företagsförvärv skall köpeskillingen allokeras till de förvärvade nettotillgångarna i första hand, den resterande delen skall redovisas som en tillgång i koncernens balansräkning och benämns goodwill. Tidigare studier visar att vid företagsförvärv allokeras en större del av köpeskillingen till goodwill sedan införandet av IFRS 3 och tillägget i IAS 36, se Carvalho et al. (2016). IFRS 3 behandlar hur ett företagsförvärv skall behandlas redovisningsmässigt och IAS 36 hur nedskrivning av bland annat goodwill skall göras. Denna överallokering kan enligt Shalev et al. (2013) bland annat förklaras av ett opportunistiskt agerande av företagsledningen i samband med allokeringen av köpeskillingen vid förvärvet. Denna studie undersöker om en företagsledning som drivs av opportunistiska incitament ges möjlighet genom den flexibilitet som innefattas av IAS 36 om nedskrivning av goodwill att överallokera köpeskillingen till goodwill. Flexibiliteten som uppkommer i och med IAS 36 kan förklaras som uppställningen och fördelningen av de kassagenererande enheter som är knuten till ett företags goodwill. Studien approximerar företagets antal kassagenererande enheter som det antal rörelsesegment och geografiska områden som företaget segmentsredovisar efter enligt IFRS 8. Denna approximation av kassagenererande enheter motiveras genom tidigare studier, bland annat AbuGhazaleh et al. (2011). För att undersöka detta har en teoretisk referensram uppställts och därefter hypoteser deducerats från denna. Studien baseras på 1120 observationer från årsredovisningar av företag noterade på stockholmsbörsen under åren 2010-2015. För dessa observationer har samband mellan antal rörelsesegment samt geografiska områden som företaget redovisar för och andelen av köpekillingen som allokerats till goodwill vi företagsförvärv testats. Resultatet av studien renderade inte i något statistiskt signifikant samband mellan dessa, trots detta menas i diskussionen och slutsatsen att studien bidrar till fortsatt forskning genom att uppmärksamma ett fenomen.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)