Tvångsäktenskap och hederskultur i Sverige : En studie om det svenska bemötandet

Sammanfattning: Syftet med denna studie var att sprida ljus över det svenska bemötandet av den så kallade ‘hederskulturen’. Studien gör detta genom att undersöka svenska myndigheter och svenska ideella verksamheter, med ett distinkt fokus på kvinnan, och tvångsäktenskap som en del av den tidigare nämnda hederskulturen. Tidigare forskning har visat att den svenska kulturen och hederskulturen är varandras motsatser. Forskningen har också påvisat komplexiteten av att existera inom hederskulturen, speciellt i Sverige, och hur detta kan påverka den enskilda individen (i detta fall kvinnan) på olika sätt. Vad tidigare forskning inte har visat är på vilket sätt Sverige hanterar den problematiska hederskulturen och denna studie ämnade då att fylla den kunskapsluckan. För att undersöka hur myndigheter och ideella verksamheter bemöter hederskulturen ställdes följande forskningsfrågor; hur ser svenska myndigheter och ideella organisationer på den svenska hedersutsatta kvinnan när det gäller tvångsäktenskap? Vad är kvinnans ställning inom den svenska kulturen och vad är hennes ställning inom hederskulturen? Hur sker det praktiska bemötandet av hederskulturen? För att besvara forskningsfrågorna genomfördes sex semistrukturerade intervjuer baserade på ett målinriktat urval. Genom att använda den ‘mångkulturella triaden’ och ‘individ- och gruppcentrerat tankesätt’ som ett teoretiskt ramverk visade det sig att den individuella kvinnan är en del av två kollektiv; hederskulturen och den svenska kulturen, som i sin tur kan leda till en inre och yttre konflikt. Därtill visade det sig att även fast Sverige är ett individualistiskt land, så arbetar myndigheter ibland med ett gruppcentrerat tankesätt. Resultatet visade att bemötandet av hederskulturen skiljer sig från ideell organisation till organisation, men även mellan de ideella verksamheterna och myndigheter och drar slutsatsen att ett holistiskt och systematiskt bemötande är nödvändigt.