Marx, marxism och vetenskaplig realism : metodologi bortom naturalism vs. konstruktivism

Sammanfattning:  Uppsatsens forskningsproblem är vilken metodologisk tradition som Karl Marx kan placeras i. Forskningsfrågan lyder: är Karl Marx’ metodologi naturalistisk, konstruktivistisk eller kan den inte placeras i endera? Dess metod är kvalitativ innehållsanalys. Marx texter jämförs med ”marxisters” omtolkning – i naturalistisk, konstruktivistisk eller mellanliggande riktning. Naturalism och konstruktivism behandlas utifrån Moses & Knutsens lärobok ”Ways of Knowing” (2019) och vetenskaplig realism utifrån Roy Bhaskars bok ”A Realist Theory of Science” (1975). Marx’ verklighetsuppfattning (ontologi) reduceras varken till samhällets objektiva eller subjektiva sida utan utgår ifrån mänskliga subjekts växelverkan med objektiva strukturer i praktisk verksamhet. Bakomliggande lagar är varken naturalistiska växelspel mellan mänskliga organismer och deras miljö eller fria konstruktioner av mänskligt intresse, mening och vilja, utan objektiva tendenser och motkrafter, framträdande via underliggande mekanismer som förmedlas av människor själva. Så uppstår samhällets idéer, institutioner och statstrukturer. Marx’ kunskapsuppfattning (epistemologi) utgår som konsekvens därav ifrån hur objekts egna (intransitiva) egenskaper, inte blott korrelationer, av vetenskapen översätts till konstruerade (transitiva) begrepp. Vetenskapen är, som del av samhället, produkten av subjektens växelverkan med objekten. Dess metodanvisningar måste producera abstraktioner som omfattar en strukturerad, differentierad och föränderlig verklighet. Marx bör varken uttolkas naturalistiskt eller konstruktivistiskt utan däremellan, som närmast de vetenskapliga realisterna.