Efterbehandlingsansvar vid överlåtelse av verksamhet - särskilt om nya ägares efterbehandlingsansvar för föroreningar som uppstått före överlåtelsen

Sammanfattning: Det har tidigare varit en allmän uppfattning inom näringslivet att nya ägare som förvärvar hela eller delar av en verksamhet inte blir efterbehandlingsansvariga för föroreningar som uppstått före överlåtelsen. Denna uppfattning har emellertid ställts på sin spets i och med avgörandet MÖD 2003:127 vari Miljööverdomstolen fastslagit att krav om efterbehandlingsåtgärder får riktas mot vem som helst av dem som har bedrivit eller bedriver en verksamhet som bidragit till föroreningen. En ny ägare som bedriver en verksamhet som bidragit till en förorening kan därför bli efterbehandlingsansvarig för föroreningar som uppstått före överlåtelsen, fastän denne själv inte har bidragit till föroreningen. Med utgångspunkt i dels detta avgörande och dels vad som stadgas i 10 kap 2 § miljöbalken är det nödvändigt att en precisering görs avseende innebörden av begreppen verksamhet som bidragit till föroreningen och den som bedriver verksamhet. Någon allmängiltig definition om vad som avses med dessa begrepp finns inte i miljöbalken. Begreppen får i detta fall en central betydelse för fastställandet av efterbehandlingsansvaret. I undersökningen har det framkommit att nya ägare blir efterbehandlingsansvariga för föroreningar som uppstått före överlåtelsen om denne har tagit över verksamheten samt dess tillstånd och fortsätter att bedriva verksamheten väsentligen oförändrad. Det har också konstaterats att mycket talar för att inte enbart ovannämnda förhållande leder till ett efterbehandlingsansvar för tidigare uppkomna föroreningar. En ny ägare som avser bedriva en annan verksamhet efter överlåtelsen eller endast förvärvar delar av en verksamhet torde också kunna bli efterbehandlingsskyldig för föroreningar som uppstått före överlåtelsen.