Är det efternamnet eller prestationerna som avgör betyget? : Om etnisk diskriminering vid jämförelser av betyg före och efter anonymiseringen av salstentamina vid Stockholms universitet

Detta är en Kandidat-uppsats från Stockholms universitet/Sociologiska institutionen; Stockholms universitet/Sociologiska institutionen

Sammanfattning:

Studiens syfte är att undersöka om det förekommer etnisk diskriminering vid bedömningar av salstentamina. Vi frågar om studenters prestationer bedöms olika på grund av etnisk tillhörighet och om graden av etnisk diskriminering skiljer sig mellan kvinnor och män. Stockholms universitet införde anonyma salstentamina höstterminen 2009 med undantag för juridiska fakulteten som tillämpat anonyma tentamina sedan 1999. Vi använder data bestående av betygslistor från tre stora delkurser inom ämnena juridik, nationalekonomi och statsvetenskap vid Stockholms universitet som sträcker sig från höstterminen 2007 till och med vårterminen 2013 (N=12014). Etnicitet har klassificerats utifrån studenternas efternamn. Vår empiriska strategi för att mäta diskriminering baseras på en design som kallas difference-in-difference-in-difference där vi jämför den genomsnittliga förändringen i sannolikheten att antingen bli minst godkänd eller erhålla ett högre betyg före och efter anonymiseringen mellan studenter med skandinaviska och utomskandinaviska efternamn. Vi inkluderar jurister som kontrollgrupp i syfte att kontrollera för betygstrender som sker oberoende av anonymiseringen. I genomsnitt sjönk betygsmedelvärdena i samband med anonymiseringen, framförallt blir det svårare att erhålla ett högt betyg. En tänkbar förklaring till resultaten är att relationen mellan examinator och student distanseras ytterligare vid en anonymisering vilket leder till en mer strikt bedömning. Mot förväntan indikerar resultaten att anonymiseringen har en negativ effekt för manliga studenter med utomskandinaviska efternamn omvänd diskriminering utövas mot manliga studenter med utomskandinaviska efternamn vid en icke-anonym bedömning. Detta förklarades till stor del av att män inom kontrollgruppen med utomskandinaviska efternamn förbättrade sina resultat i samma tidsperiod. Vi finner även att kvinnor med skandinaviska namn i genomsnitt minskar sin sannolikhet att bli väl godkända. Den negativa effekten av anonymiseringen är dock inte signifikant skild mellan kvinnor och män. Resultaten antyder att diskriminering är ett kontextbaserat fenomen.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)