Flerspråkiga elever har "flerspråkiga behov".

Sammanfattning: Syfte: Syftet med detta arbete är att undersöka om och i vilken utsträckning elevernas bakgrund, tidigare kunskaper, erfarenheter och förutsättningar tas tillvara i två mångkulturella skolor i Göteborg. Vilka behov och förutsättningar flerspråkiga elever har enligt lärare? Utformas interaktionen i klassrummet utifrån det interkulturella perspektivet? Finns det samverkan mellan modersmålslärare, andraspråkslärare och ämneslärare och hur den ser ut? Vilka är skolledningens tankar kring mångfalsarbete? Teori: Uppsatsens teoretiska utgångspunkt utgör ett sociokulturellt perspektiv på lärande, enligt vilket allt lärande äger rum i ett socialt sammanhang i interaktionen med andra människor. Under vilka förhållanden denna interaktion sker kan vara avgörande för elevers kunskaps-, språks- och identitetsutveckling. Utformas interaktion utifrån ett interkulturellt perspektiv är undervisningen gynnande för flerspråkiga elever. Ett monokulturellt förhållningssätt missgynnas däremot flerspråkiga elevers kunskaps- och språkutveckling. Metod: Denna undersökning bygger på en kvalitativ metod. Kvalitativa intervjuer fördjupade med observationer analyseras utifrån det samlade forskningsmaterialet kring de monokulturella och interkulturella förhållningssätten i skolan. I undersökningen tillämpas det deduktiva arbetssättet. Metoden åsyftar på att utreda om någon relevans mellan befintliga teorier och undersökningens resultat finns. Resultat: Studien visar att mångfaldsarbete har satts igång på båda skolorna och är på väg att utvecklas. Skolpersonalen betraktar flerspråkigheten som resurs och strävar efter att skapa goda interkulturella interaktioner i klassrummet. Såväl monokulturella och interkulturella antaganden är synliga i skolornas verksamhet. På båda skolorna krävs större insatser av ledningens sida i form av fortbildning, bättre skolorganisation där samarbete mellan ämneslärana och modersmålslärarna prioriteras.