Kulturskolelärares professionella lärande och utveckling : Ett individuellt, kollegialt och kollektivt projekt

Detta är en Magister-uppsats från Umeå universitet/Institutionen för estetiska ämnen i lärarutbildningen

Sammanfattning: Syftet med föreliggande studie har varit att beskriva och analysera hur kulturskolelärareuppfattar och formar sitt professionella lärande och utveckling i förhållande till elevernas undervisning. I studien har fokus legat på att studera en pågående aktionsforskningsprocess i form av lärares återkommande kollegiala samtal kring tankar, handlingar och erfarenheter av undervisningen i Kulturskolan. För att uppnå syftet har jag utgått ifrån dessa frågeställningar: Hur uppfattar lärarna a) sitt deltagande i kollegiala samtal och b) tillgång tillforskares handledning i samtal kring undervisningspraktiken? Hur beskriver lärarna i det gemensamma kollegiala samtalet sina handlingar i undervisningenmed kulturskoleeleven? Hur kan kulturskolelärares delade reflektioner kring undervisnings erfarenheter bidra till professionell utveckling och lärande?Iaktionsforskningsprojektet deltog åtta kulturskolelärare och kommunens skolforskare. Socialkonstruktionism har utgjort teoretiskt ramverk där interaktioneni form av samtal och dialog (Bakhtin, 1981) i Communities of practice(Wenger, 1998) betraktas som centrala för lärande och utveckling. Resultatet visar hur ett professionellt lärande lett till utveckling genom att aktionsforskningsprojektetgett lärarna nya tankar vilket har resulterat i ett förändrat agerande i kulturskolepraktiken. På så sätt har kulturskolelärarnas identitet satts i rörelse från ett individuellt, via ett kollegialt mot ett kollektivt perspektiv på elevernas lärande och undervisning.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)