Prövningstillstånd i andra instans - en analys av rättssäkerheten i ett barnperspektiv

Sammanfattning: Rätten till omprövning i andra instans i svensk rätt kan vara villkorad genom att det krävs prövningstillstånd för att målet ska tas upp till en ny fullständig prövning. Kravet förekommer dock endast i vissa fall, medan rätten till omprövning är ovillkorad i andra. I stora drag är reglerna hänförliga till vilken processtyp målet tillhör, civilprocessen, straffprocessen eller förvaltningsprocessen, men även inom processtyperna kan reglerna skilja sig åt. Ramen för hur dessa regler får utformas sätts av de internationella åtaganden som Sverige har ratificerat. I dessa stipuleras vilka processuella och rättsliga garantier som måste finnas för att garantera medborgarna en tillräcklig grad av rättssäkerhet. Vad rättssäkerhet i sig innebär är en fråga som har utretts och tolkats i otaliga skrifter. Emellertid finns det vissa aspekter av rättssäkerhet som är accepterade av många. Det rör dels den formella delen av begreppet, som avser förutsebarhet, dels den materiella som avser att även vissa etiska värden ska rymmas i rättstillämpningen och att rättstillämpningen ska leda till rättvisa och etiskt godtagbara utfall. Barn har en utsatt rättslig position, vilket bland annat beror på att deras rättsliga handlingsförmåga är begränsad. För att de processuella reglerna ska vara tillräckligt rättssäkra för barn krävs det att staten kompenserar för denna utsatthet genom att processuella regler anpassas. En sådan anpassning kan ske på olika sätt, varav ett är att ta hänsyn till barn i förarbeten. Denna uppsats syftar till att se om reglerna om prövningstillstånd i andra instans är tillräckligt rättssäkra i ett barnperspektiv, trots att reglerna skiljer sig åt mellan processerna och måltyperna. Det sker genom en undersökning av hur reglerna är utformade och om erforderlig hänsyn har tagits till barn i förarbetena. Uppsatsen har karaktären av en rättsjämförande studie och undersöker hur reglerna om prövningstillstånd i andra instans är utformade, med fokus på propositioner till lagarna i de måltyper där barn är mest frekvent förekommande i de olika processtyperna i svensk rätt. Undersökningen utförs genom en genomgång av vad som stipulerar barns utsatthet och vad rättssäkerhet innebär. Dessutom redogörs det för vad som är gällande rätt för prövningstillstånd i andra instans i de tre olika processtyperna. Därefter görs en studie av propositionerna till olika måltyper där barn är berörda. I framställningen konstateras det att reglerna om prövningstillstånd i andra instans inte är tillräckligt formellt rättssäkra i ett barnperspektiv. Detta beror för det första på att det inte tas hänsyn till lagstiftningens konsekvenser för barn och barnets rättigheter i det lagstiftande arbetet. För det andra beror det på att reglerna inte regelmässigt anpassas till barn. För det tredje beror det på att även om reglerna kan anses tillräckligt förutsebara för en vuxen, är de inte det i ett barnperspektiv. Anledningen är att reglerna och skillnaderna mellan regleringarna mellan de olika områdena är svåra att förstå och att ingreppen i barnets liv ofta kan uppfattas som lika stort oavsett om det rör sig om en måltyp där prövningstillstånd krävs eller där det inte gör det. Beroende på osäkerheten i de formella aspekterna av rättssäkerheten är det inte heller troligt att den materiella delen av rättssäkerheten blir uppfylld, eftersom osäkerheten i förutsebarheten gör att det inte är troligt att resultatet av tillämpningen blir rättvis och etiskt godtagbar.