Huvudmannens styrning inom fyra grundskolor i Göteborg stad –En jämförelsestudie kring styrningsskillnader mellan fristående och kommunala skolor

Sammanfattning: Bakgrund och problemformulering: Under 1990-talet genomfördes flera reformer inom det svenska skolväsendet som bland annat ledde till att kommunen tog över ansvaret för de statliga skolorna och fristående aktörer tilläts bedriva skolverksamhet. Idag är den svenska skolans styrning ett hett ämne för debatt och allt fler röster höjs om att återigen förstatliga skolan för att vända de nedåtgående resultaten. Debatten handlar även om friskolornas vara eller icke vara, men faktum är att elevernas betyg i de fristående grundskolorna i genomsnitt är högre än i de kommunala. Både föräldrar, elever och personal är mer nöjda i fristående skolor och eleverna som väljer att gå i fristående framför kommunala skolor blir allt fler. Frågan som denna uppsats ämnar svara på är om det finns skillnader i de fristående skolornas sätt att styra och sin verksamhet jämfört med de kommunala och hur dessa i sådant fall ser ut. Syfte: Syftet med uppsatsen är att identifiera och beskriva eventuella skillnader och likheter i styrningen och organisationen mellan de två olika skolformerna och dess huvudmän. Då detta är ett relativt outforskat fält så är syftet även att denna uppsats ska kunna ligga till grund för, och uppmuntra till, framtida forskning. Avgränsning: I uppsatsen undersöks grundskolor med högstadieverksamhet i Göteborgs stad; två kommunala skolor och två fristående skolor som ej är del av en koncern och som återinvesterar alla vinstmedel i verksamheten. Metod: Genom en kvalitativ forskningsmetod har det empiriska materialet samlats in genom semistrukturerade intervjuer med de undersökta skolornas rektorer. Analys och slutsats: Det framkommer att det finns tämligen tydliga skillnader i de olika huvudmännens sätt att styra skolorna, om än inte så stora skillnader som vi inledningsvis misstänkte. De kommunala skolorna är del av en stor byråkratisk organisation, trots New Public Management-reformerna som syftade till att minska byråkratin. De undersökta fristående skolornas rektorer har däremot i princip inte några chefer alls ovanför sig. Detta leder till skillnader i form av en enklare kommunikation mellan huvudman och rektor och lägre administrativa kostnader i de fristående verksamheterna.