Bolagsordning vs. aktieägaravtal - särskilt om rättsverkningar och överlåtelsebegränsningar

Sammanfattning: Principen om aktiers fria överlåtbarhet är av grundläggande betydelse för aktiebolagsrätten. Med anledning av att framförallt fåmansbolag har ett berättigat behov av att kunna begränsa aktiens omsättning, och därigenom kontrollera bolagets ägarkrets, tillhandahåller ABL tre olika överlåtelsebegränsningar vilka kan regleras i bolagsordningen. Vid sidan av bolagsordningen, kan aktieägarna emellertid avtala fritt om överlåtelsebegränsningar i aktieägaravtal. Med hänsyn till förekomsten av innehållslösa bolagsordningar och detaljrika aktieägaravtal, verkar aktieägarna föredra avtalade begränsningar framför de överlåtelsebegränsningar vilka ABL medger, trots att en reglering genom bolagsordning genererar starkare rättsverkningar i jämförelse med aktieägaravtalet. Därtill är bolagsordningen aktiebolagets främsta styrningsinstrument, medan aktieägaravtalet normalt sett är ett kompletterande styrningsinstrument i små bolag. Aktieägarnas förhållningssätt gentemot nämnda styrningsinstrument väcker ett antal frågor. Uppsatsens centrala frågeställningar uppehåller sig vid vilka rättsverkningar en överlåtelsebegränsning ges beroende på om den är föremål för reglering i en bolagsordning eller i ett aktieägaravtal. Vidare behandlas problematiken avseende situationer när överlåtelsebegränsningar regleras i såväl bolagsordning som aktieägaravtal, och hur överlåtelsebegränsningarna förhåller sig till varandra vid en innehållskollision. Av intresse härvid är framförallt hur aktieägarna rent praktiskt hanterar en innehållskollision vid en aktieöverlåtelse. Genom studier av bolagsordningens och aktieägaravtalets rättsverkningar var för sig, har jag funnit att bolagsordningens överlåtelsebegränsningar uppvisar flera fördelar i rättsverkningshänseende i jämförelse med avtalade begränsningar, och av särskild praktisk betydelse i fåmansbolagen är hembudsförbehållets funktion. En nackdel med avtalade begränsningar, är att de till följd av den aktiebolagsrättsliga separationsprincipen inte kan ges aktiebolagsrättsliga verkningar utan lagstöd. Vilken innebörd ”aktiebolagsrättsliga meningar” ska ges är emellertid föremål för olika meningar inom doktrinen, vilket resulterar i osäkerhet kring aktieägaravtalets rättsverkningar i förhållande till bolaget. Undersökningen av innehållskollision, visar att kollisioner är vanliga och aktualiserar frågan om aktieägarna med bindande verkan kan avstå ifrån rättigheter vilka följer av bolagsordningen. I denna del, konstaterar jag att aktieägarnas möjlighet till sådana förhandsavståenden i samband med aktieöverlåtelser har stor betydelse för hur problematik relaterad till innehållskollision av överlåtelsebegränsningar hanteras. Mina slutsatser, är att aktieägarna mot bakgrund av aktieägaravtalets osäkra rättsverkningar i större utsträckning borde kombinera avtalade begränsningar med överlåtelsebegränsningar i bolagsordningen, varigenom aktieägarna med säkerhet åstadkommer avsedd bundenhet gentemot bolaget och tredjeman, då det är i förhållande till dessa rättssubjekt aktieägaravtalets rättsverkningar brister. Vidare förefaller det som att aktieägarna har etablerade metoder för att lösa frågor av denna karaktär. Några skäl som talar emot en reglering av överlåtelsebegränsningar i såväl bolagsordning som aktieägaravtal, har enligt min uppfattning inte framkommit.