Stela svenskar och dynamiska danskar? : En studie av ungdomars situation på den svenska arbetsmarknaden, med infallsvinklar på hur ungdomsarbetslösheten kan sänkas

Sammanfattning: Ungdomsarbetslösheten i Sverige är en av de högsta i Europa och det finns inga tecken på att nivån är på väg att vända nedåt. De arbetsmarknadspolitiska reformer som har genomförts kan kritiseras för bristande bidrag till en sänkt ungdomsarbetslöshet, exempelvis är det endast ett fåtal av nystartsjobben som leder till fortsatt anställning och den sänkta arbetsgivaravgiften för ungdomar medför stora dödviktskostnader. Nystartsjobben, den sänkta arbetsgivaravgiften för unga och jobbgarantin för ungdomar bör alla utvärderas vidare och genomgå förändringar. Danmark har en av EU:s lägsta ungdomsarbetslöshetssiffror och landets arbetsmarknadsmodell, den så kallade flexicuritymodellen, har uppmärksammats internationellt. Modellen underlättar för en dynamisk arbetsmarknad och präglas av bland annat ett svagt lagligt anställningsskydd. I uppsatsen ställs frågan: vad innebär flexibilitet på arbetsmarknaden och skulle en mer rörlig arbetsmarknad påverka nivån på ungdomsarbetslösheten i Sverige? Syftet med uppsatsen är att försöka hitta infallsvinklar på hur den svenska ungdomsarbetslösheten kan minskas samt att utvärdera några av de åtgärder som genomförts. I uppsatsen dras paralleller mellan svensk och dansk arbetsmarknad och ländernas respektive utbildningssystem. Den svenska arbetsmarknaden analyseras med avseende på bland annat flexibilitet och rörlighet. Dessutom diskuteras hur statistik gällande ungdomsarbetslöshet redovisas bland annat det faktum att arbetssökande heltidsstudenter ingår i gruppen arbetslösa. Till underlag för uppsatsen ligger främst rapporter från offentliga organisationer och myndigheter i de båda länderna. Det har varit ett uttalat mål att i så stor utsträckning som möjligt undvika ideologiskt vinklad information. Av resultatet framkommer att en mer flexibel arbetsmarknad är att föredra som ett led mot målet att sänka den svenska ungdomsarbetslösheten. Ett starkt anställningsskydd skapar större avstånd på arbetsmarknaden mellan insiders och outsiders. Anställningsbarheten hos de arbetssökande ungdomarna är förhållandevis låg och förväntas öka i och med den nya gymnasiereformens införande. Löneökningstakten är hög i Sverige och lönestrukturen sammanpressad. Detta innebär svårigheter att anpassa lönen efter produktivitet och erfarenhet vilket kan missgynna ungdomars inträde på arbetsmarknaden. De infallsvinklar som framkommer i uppsatsen inspirerar förhoppningsvis till vidare diskussion kring ungdomsarbetslösheten i Sverige, en mer flexibel arbetsmarknad och kortare avstånd mellan insiders och outsiders.