Anläggningsinvesteringar i svenska kommuner : - en studie om hur investeringsbedömningen genomförs

Sammanfattning: Bakgrund: Investeringar har en stor påverkan på alla verksamheter och korrekta bedömningar om investeringens för- och nackdelar för organisationen är väsentligt. Det vanligaste är att olika kalkylmetoder används vid investeringsbeslut, samtidigt som det påvisats att annat än finansiell information också är av stor vikt. Kommuners specifika förutsättningar; om samhällsnytta som övergripande målsättning, finansiering genom gemensamma resurser samt politisk styrning, gör att genomförande av investeringsbeslut delvis skiljer sig åt jämfört med företag. De specifika förutsättningarna kräver dock korrekta underlag för beslut vad gäller val av metoder och kriterier. På grund av en begränsad forskning angående kommuners sätt att arbeta vid investeringsbeslut finns ett gediget behov av att studera och kartlägga de svenska kommunernas tillvägagångssätt vid investeringsbedömningen av anläggningsinvesteringar.  Syfte: Huvudsyftet med denna studie är att öka kunskapen om investeringsbedömningen i svenska kommuner och då specifikt vid projekt i byggnader och anläggningar.   Metod: Genomförandet innebär en metodkombination med både semi-strukturerade intervjuer och enkäter till Sveriges alla kommuner. En förstudie genomfördes som tillsammans med en litteraturgenomgång låg till grund för utformandet av enkäten. Statistiska analyser har sedan genomförts för att kartlägga och testa kommunernas metoder, krav och kriterier, samt olika påverkansfaktorer som spelat stor roll i investeringsbedömningen.          Slutsats: Majoriteten av de svenska kommunerna använder kalkyler som beslutsunderlag. En blandning av finansiella och icke-finansiella faktorer används med varierande frekvens, vilket skapar bättre grund för beslutsfattandet. Eventuellt kan de låga krav som ställs i vissa kommuner skapa problem för dem i framtiden. Grad av NPM är den faktor som spelar störst roll vid investeringsbedömningen, vilket skapar mer företagslika bedömningar och kan komma att nedprioritera vikten av samhällsnyttan.