Flödescytometrisk undersökning av inbindning mellan designade topdomänen från transferrinreceptorn till virala glykoproteiner för potentiell användning inom läkemedelsframtagning

Sammanfattning: Machupovirus är ett virus som kan orsaka hemorragisk feber hos människor. Efter utvärdering av bindning mellan designade proteiner och virala glykoproteiner skulle proteinerna potentiellt kunna användas vid framtagning av ett proteinbasserat läkemedel mot hemorragisk feber. Syftet med studien var att efter riktad evolution och framrening av optimerade varianter av proteinet AP01 undersöka inbindningen till virala glykoproteiner mellan designade AP01 proteiner och transferrinreceptorn med hjälp av flödescytometrisk undersökning. Den fysiologiska nivån av järn i kroppen upprätthålls av transferrin (Tf) och transferrinreceptorn (TfR), ett transmembranprotein bestående av tre domäner. TfR apikala domän används av glykoprotein 1 (MGP1) och Plasmodium vivax för att ta sig in i celler genom receptormedierad endocytos. Med rekombinant genteknik kan rekombinanta plasmider skapas där en gen av intresse ligeras in i en plasmid med hjälp av DNA-ligas. I studien skapades rekombinanta plasmider pET29b+/AP01 S2.1, S2.2, S2.3, S3.3, S3.4 och S3.6 som transformerades till E. coli. Erhållna resultat från sekvensering visade att samtliga sex AP01-gener hade ligerats i vektorn men sekvensering av rekombinanta plasmider visade att endast pET29b+/AP01 S2.1, S2.2, S2.3 och S3.6 hade nukleotidsekvens utan mutationer. Proteinuttryck inducerades innan proteiner renades fram med immobilized metal ion affinity chromatography (IMAC). Den uppskattade molekylvikten hos de framrenade proteinerna var 18 kDa som bestämdes med sodium dodecyl sulfate – polyacrylamid gel electrophoresis (SDS-PAGE) vilket överrenstämde med den teoretiska molekylvikten. Flödescytometri användes för att undersöka inbindningsförmågan mellan de uttryckta proteinerna och glykoprotein 1 (MGP1). Interaktionsbindningen mellan de designade proteinerna och MGP1 är bättre än interaktionen mellan originalgen AP01 och MGP1. De designade proteinerna visar på en svag effekt i den utförda ”competition assay” som gjorts vilket kan förklaras med en ej optimal struktur hos de designade proteinerna eller närvaro av BSA.