Uppfattningar om plop art och offentlig miljö - En fallstudie inriktad på konstverket Points of view på Konsthallstorget i Malmö

Detta är en Kandidat-uppsats från Malmö universitet/Kultur och samhälle

Sammanfattning: Sammanfattning Denna fallstudie syftar till att undersöka den postmoderna abstrakta skulpturen som ett intressant fenomen inom området byggd miljö och den offentliga nutidskonsten. Genom vår frågeställning undersöker vi människors uppfattning om vad en plop art är och hur den passar in i den miljön där den står. För att undersöka detta riktar vi vår studie mot ett enskilt objekt som är konstverket Points of view på Konsthallstorget i Malmö. Det gör vi genom att skapa ett “case” - en enfallsstudie, då offentlig konst och plats är olika, med olika förutsättningar och egenskaper för varje ny kombination. Med en enfallsstudie vill vi visa på hur man kan tänka kring ett enskilt objekt och plats, men också som vägvisande för hur man kan se på andra plop arts och platser där dessa kan komma i fråga.Vårt mål är att kunna skapa en kunskapsgrund att stå på, för att blir medvetna, motiverade och kunniga i dessa frågor kring konst och miljö för vårt framtida arbete som stadsplanerare. Vi sammanställer teorier som är relevanta kring det offentliga rummet, den offentliga konsten och den abstrakta skulpturen - begreppet “plop art”- och använder dessa i utveckling kring våra resonemang i empirin, det vill säga, resultatet av vår undersökning. Vår undersökning gör vi genom analys av artiklar och litteratur samt empiriska intervjuer. Dessa empiriska bevis väger vi sedan samman med teorin i ett uppbyggande av helheten kring denna fallstudie i kapitel 4. I detta kapitel är avsikten att se konstverket utifrån människors upplevelser av Points of view och plats, samt människans samspel med plats och konstverk. Här kan vi konstatera att den allmänna uppfattningen skiljer sig från så väl den i media upphåsade kritiken mot detta verk, såväl som flertalet författares uppfattning inom den konstkritiska teorin och samhällsdebatten. De negativa omdömen som har fällts av flertalet konstkritiker, bekräftas inte av allmänheten; ej heller den uppfattningen att gemene man på något sätt skulle uppfatta Points of view som en provokation. Trots detta sammanfaller teorier med litteratur och intervjuer kring en gemensam nämnare. De talar alla om platsen som en yta i behov av utsmyckning. I de slutsatser vi dragit från empiri och analys, redogör vi för svaren till våra frågeställningar om människors uppfattningar om konstverk och miljö. Vi funderar över hur konsten och Points of view är en del av en samhällelig progress. Historiskt sett har större samhällsomvandlingar ofta varit kontroversiella och utsatts för kritik, vid en första start. Kanske är detta en naturlig “fas”, att genomgå vid nya förändringar i byggd och offentlig miljö. Men också om konsten som det moderna sättet att marknadsföra staden, - s.k. city branding. I vår avslutande diskussion, utvecklar vi och bygger vidare på dessa tankar. utifrån empiri, analys, teori och egna reflektioner. Med litteratur som bland annat resonerar kring Lefebvres rumsliga teorier, Gehls kvalitetskriterier, Kwons konstteorier, Panofskys analys för konstverk, artiklar som visar på upprörda debatter och intervjuer med allmänheten, hoppas vi kunna bjuda dig som läsare på en intressant tur i vår vardagliga miljö - stadsrummet med den postmoderna konsten som riktmärke. Trevlig läsning! Ämnesord: Offentlig plats, Offentlig konst, Plats, Platsspecifik, Kulturpolitik, Plop art, Stadsplanering, Kritik, Postmodernism.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)