”Man vill kunna göra mer, för elevernas skull” En studie om de begränsningar personalen på två grundsärskolor upplever i arbetet med språk och kommunikation

Detta är en Magister-uppsats från Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik och specialpedagogik

Sammanfattning: Syfte: Syftet med denna studie har varit att undersöka vilka eventuella begräsningar personalstyrkan på två grundsärskolor upplever i sitt arbete med språk och kommunikation och på vilket sätt dessa eventuella begränsningar har en påverkan på elevernas möjlighet till lärande inom språk och kommunikation. Ett delsyfte har varit att upptäcka skillnader och likheter mellan de bägge skolorna.Teori: Studien är delvis en statistisk studie som bygger på en enkät med fasta svarsalternativ och öppna frågor. Studien är emellertid en tolkande forskning där det finns ett kvalitativt intresse att ta reda på och undersöka personalens upplevda begränsningar och hur dessa begränsningar påverkar elevernas lärande. Studien har även ett intresse av att tränga djupare i verksamheterna och få upp ögonen för underliggande mönster för att undersöka om begränsningarna har sin bas på organisationsnivå, verksamhetsnivå eller individnivå,Metod: Studiens empiri har samlats in genom enkät med 65 deltagare från två grundsärskolor samt 2 stycken efterföljande djupintervjuer, en från varje skola. Enkäten har sammanställts kvantitativt med jämförelser mellan grupperingar och därefter analyserats kvalitativt.Djupintervjuerna genomfördes som en fördjupning av enkäten och innehöll styrda frågor kring vissa av enkätfrågorna.Resultat: Personalen på de båda skolorna upplever begränsningar i sitt arbete med språk och kommunikation och de faktorer som har störst påverkan är bristen på kompetens, tid och klassammansättning. Klassammansättningen upplevs som en större inverkan på en av skolorna. De önskemål som personalen har från sin ledning är i största grad kompetensutveckling, mer tid för utveckling av arbetet och mer handledning av specialist. Ju högre utbildningsnivå, desto fler önskemål har man från ledningen. AKK används på båda skolorna men ju mer erfarenhet man har av arbete inom särskolan, ju färre AKK-sätt använder man i sin undervisning. Det finns personal på en av skolorna som inte använder sig av något AKK. Personalen anser att eleverna påverkas i största grad av personalens bristande kompetens inom språk och kommunikation men också av bristen av en tydlig ledning, tid och klassammansättning. Dessa begränsningar kan ses som verksamhetsfrågor där verksamhetens inre gränser spelar en stor roll.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)