Remitteringar - ett tvåvägsflöde : En flerfallsstudie om hur finansieringsformen hos invandrarföretagare i Sverige påverkar deras vilja att remittera

Detta är en Magister-uppsats från Linköpings universitet/FöretagsekonomiLinköpings universitet/Filosofiska fakulteten; Linköpings universitet/FöretagsekonomiLinköpings universitet/Filosofiska fakulteten

Sammanfattning:

Med anledning av att arbetslösheten är hög bland invandrare och att de i stor utsträckning startar företag är det intressant att se hur invandrarföretagare finansierar uppstarten av sin verksamhet. Av den anledningen är det också intressant att förstå vad som ligger bakom den valda finansieringsformen. Många invandrare som vill starta företag i Sverige stöter på problem tidigt i processen då de ofta blir diskriminerade av banker genom att inte bli beviljade lån i samma utsträckning som svenskfödda. Dessa begränsningar i tillgång till kapital via formella vägar öppnar upp för mer informella alternativ. En lösning skulle kunna vara att anförskaffa sig kapital via släkt och vänner som är kvar i hemlandet, med så kallade reverse remittances. Genom intervjuer med invandrarföretagare uppdelade i två olika grupper (en grupp som helt eller delvis använt reverse remittances som finansiering och en grupp som använt banklån och/eller andra finansiella medel) studerades valet av finansieringsform. Även sambandet mellan att ta emot och själv skicka remitteringar observerades. Då större delen av de invandrarföretagare som intervjuades inte hade varit i kontakt med banken innan finansieringsformen bestämdes finns ingenting i den här studien som tyder på att finansiering med reverse remittances beror på diskriminering hos bankerna. Den här studien visar istället att de främsta anledningarna till att reverse remittances används som finansiering är att det uppfattas som ett tillgängligt alternativ då invandrarföretagarna ingår i transnationella nätverk som byggs på en hög grad av tillit. Skillnaderna mellan de två urvalsgruppernas mönster i huruvida de själva remitterar eller inte visar sig i den här studien vara näst intill obefintliga. Istället beror remitteringsmönstret i båda urvalsgrupperna på kulturen inom de transnationella nätverken, en stark relation till remitteringsmottagaren och ett uttalat behov av pengar. Även om det finns antydningar på att företagarna som helt eller delvis finansierats med reverse remittances har något större benägenhet att själva remittera har studien inte kunnat se något tydligt samband mellan att ta emot remitteringar och själv remittera.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)